Den svenska konsumtionen av sjömat har stabiliserats efter flera års nedgång. Trots det äter 64 procent av svenskarna bara fisk och skaldjur en gång i veckan eller mer sällan, vilket är långt ifrån Livsmedelsverkets rekommendation på två till tre gånger i veckan.
Det visar rapporten ”Sjömat i Sverige 2019” från Norges sjømatråd, som är en omfattande kartläggning av svenskarnas konsumtion av fisk och skaldjur med data från 4 000 hushåll och statistik från flera oberoende undersökningsföretag, däribland GfK och Kantar Sifo.
”Det är oroväckande att så många svenskar väljer bort fisk och skaldjur. Enbart en av fem måltider med animaliska proteiner som lagas i de svenska hemmen består av sjömat. Detta trots att kraven på hållbara livsmedel och hälsosamma val ökat. Konsumtion av sjömat har generellt mindre klimatavtryck än konsumtion av kött, samtidigt som sjömat ger hälsovinster och bidrar till att motverka vällevnadssjukdomar”, säger Sigmund Bjørgo, Fiskeriutsending till Sverige på Norges Sjømatråd.
Det är framförallt de yngre som väljer bort sjömaten. Gruppen 18-34 år äter bara 7,6 kilo per hushåll och år, medan gruppen 65+ kommer upp i 21,17 kilo.
”Sjömaten har en svag position på middagstallrikarna bland Sveriges unga vuxna. Deras snittkonsumtion på 7,60 kilo per år och hushåll är nästan hälften av det totala hushållsnittet på 14,24 kilo. Däremot är åldersgruppen något bättre på att välja fisk och skaldjur på restaurang. Att sjömat är ett viktigt inslag i trendmat som sushi och poké bowl som ofta äts på restaurang skulle kunna vara en förklaring på detta”, säger Sigmund Bjørgo.
Under 2018 åt 36 procent i åldersgruppen 18–34 år sjömat på restaurang minst en gång i månaden medan motsvarande andel i åldersgruppen 49–65 år var 24 procent.
I genomsnitt åt svenskarna 71 måltider sjömat under 2018 vilket ger ett snitt på knappt 1,4 måltider i veckan. Däremot är konsumtionen väldigt ojämnt fördelat över året och en stor del av sjömaten konsumeras vid specifika säsonger och högtider. Exempelvis sker nästan hälften av svenskarnas konsumtion av gravad lax kring jul och midsommar, och det samma gäller sillkonsumtionen. Även torsk är säsongsstyrd men till skillnad från sill och lax styrs torsksäsongen av naturlig tillgång. Den färska torsken har högsäsong i början av året (januari till april) och har fått ett uppsving sedan introduktionen av skrei 2012.