Prioritera forskning och innovation för att nå målen i den svenska livsmedelsstrategin. Stärk också företagarperspektivet och snabba på digitaliseringen. Det föreslår Tillväxtverket och Jordbruksverket i sitt förslag till ny handlingsplan för livsmedelsstrategin, som nu lämnas till regeringen.
Jordbruksverkets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin visar att konkurrenskraften inom de första leden i livsmedelskedjan, till exempel jordbruket och livsmedelsindustrin, har försämrats. Därför behövs det framåtsyftande satsningar i nästa handlingsplan.
”För att få ett kraftfullt genomförande behöver finansiering öronmärkas till framför allt forskning och innovation, men även till andra områden som digitalisering, regelförenkling och andra åtgärder som främjar konkurrenskraften inom sektorn”, säger Anna Wikström, projektledare på Tillväxtverket.
En viktig utgångspunkt är hur Sverige ska ställa om till ett långsiktigt hållbart livsmedelssystem. Den svenska livsmedelsproduktionen är i ett internationellt perspektiv miljö- och klimateffektiv och håller en hög standard inom växtskydd och djurhälsa.
”Det är en stor möjlighet men också en utmaning för de svenska företagen att skapa hållbara mervärden som konsumenter är beredda att betala för, både nationellt och internationellt”, säger Andreas Davelid, utredare på Jordbruksverket.
Ett urval av de åtgärder som föreslås i handlingsplanen:
- Gör en långsiktig satsning på forskning, innovation och inkubation i livsmedelskedjan.
- Stärk företagarperspektivet och främjandet i alla de berörda myndigheternas verksamhet.
- Stöd regioner och länsstyrelser som arbetar med de regionala livsmedelsstrategierna.
- Ge en myndighet uppdraget att genomföra och följa upp livsmedelsstrategin. I uppdraget ska det även ingå att samordna det regionala arbetet.
- Snabba på digitaliseringen för att effektivisera tillstånd, kontroll och tillsyn.
- Säkra produktionsresurser, till exempel genom god vattenhantering inom jordbruket.
- Stöd ökad export hos små och medelstora företag.