Den 1 januari 2019 skärps straffen för brott mot livsmedelslagen. Dels återinförs fängelsestraff på upp till två år, dels införs sanktionsavgifter för vissa överträdelser. Skärpningen av regelverket syftar till att ge säkrare livsmedel för konsumenten och dessutom bidra till en rättvisare konkurrens mellan livsmedelsföretagen.
”Regelbrotten kan till exempel handla om att man märker livsmedel på ett missvisande sätt eller har obefintliga hygienrutiner i sin verksamhet. Konsumenten kan bli allvarligt sjuk av den här maten. Ansvariga myndigheter får nu mycket bättre möjligheter att ingripa mot de företag som struntar i reglerna”, säger Jan Sjögren, avdelningschef för livsmedelskontrollen på Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.
Genom att fängelse återförs i straffskalan ökar polisens och åklagarens möjligheter att utreda brott mot livsmedelslagen, till exempel genom att genomföra husrannsakan eller prioritera denna typ av brottsutredningar högre. Fängelsestraff kan till exempel utdömas då man på olika sätt producerar, hanterar eller marknadsför livsmedel som kan orsaka en fara för människors liv eller hälsa.
”Det här är en stor och positiv förändring för både konsumenterna och dessutom alla seriösa livsmedelsföretag. Idag kan man utan kännbara konsekvenser bryta mot reglerna, vilket gör att konkurrensen snedvrids och drabbar de företag som vill göra rätt”, säger Jan Sjögren.
En annan viktig förändring i reglerna är systemet med sanktionsavgifter som tas ut vid mindre allvarliga överträdelser. Sanktionsavgiften är en administrativ avgift som tillfaller staten. Ett exempel på när sanktionsavgifter tas ut är om man startar en ny verksamhet utan att ha gjort en anmälan till sin kontrollmyndighet.
