Under senare år har svensk livsmedelskontroll arbetat alltmer med redlighetsfrågor. Från och med år 2017 har kommunerna rapporterat in misstanke om livsmedelsfusk och mer än var fjärde kommun har funnit misstanke om fusk eller bedrägeri för ekonomisk vinning. Samtidigt finns brister på flera områden, enligt Livsmedelsverkets sammanställning.
”Vi ser att kontrollen inte alltid sker där risken är störst för konsumenterna. Det är också alldeles för stora skillnader mellan kommuners sätt att hitta och påtala brister”, kommenterar Helena Storbjörk Windahl, chef för avdelningen Styrning och uppföljning på Livsmedelsverket.
Länsstyrelserna ansvarar för kontrollen av primärproduktionen och Livsmedelsverket konstaterar att kontrollen varken är riskbaserad eller regelbunden.
Kommunernas miljökontor står för kontrollen av dricksvatten och var femte vattenverk i hög riskklass har inte kontrollerats under 2017.
”Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och vi arbetar kontinuerligt med att få kommuner att utföra fler kontroller. Bland annat är dricksvattenkontrollen särskilt utpekad i våra så kallade operativa mål och vi har också tagit fram en e-utbildning om dricksvattenregler. Trots detta ser vi inga förbättringar över tid vad gäller kontroll av anläggningar i de högsta riskklasserna”, säger Helena Storbjörk Windahl.
Många små kommuner har problem med att upprätthålla bemanning och kompetens inom livsmedelskontrollen. Det behövs mer personal både för dricksvattenkontrollen, den vanliga livsmedelskontrollen och framför allt för kontroll av primärproduktion. Ur rapporteringen framgår att 16 av 21 länsstyrelser behövde mer personal inför 2018.
Rapport om Sveriges livsmedelskontroll 2017 finns HÄR.
Carina Malm
