För sjätte året i rad minskar den globala vinodlingsarealen. När allt mindre mängd vin dricks och efterfrågan minskar, tas vinrankor bort i flera stora vinregioner och marken läggs i träda eller används till andra grödor. Tiotusentals hektar har redan försvunnit och enligt vinjournalisten och champagneexperten Fredrik Schelin är utvecklingen början på en större omställning av vinvärlden.
Den globala vinkonsumtionen har minskat under flera år och ligger nu på den lägsta nivån sedan början av 1960-talet. Den yngre generationen dricker mer sällan och ett ökat fokus på hälsa, måttlighet och alkoholfria alternativ förändrar våra dryckesvanor. Samtidigt har vinproduktionen inte minskat i samma takt, vilket har skapat ett överutbud som pressar priser och lönsamhet för odlare i flera stora vinländer.
– Det som händer nu är större än en tillfällig nedgång. När odlare börjar dra upp vinrankor som har stått i 30, 40 eller 50 år handlar det om en förändring som kommer att märkas en lång tid framöver. De här vingårdarna går inte att återskapa från en dag till en annan, säger Fredrik Schelin.
Ett av de tydligaste exemplen finns i Bordeaux. I Gironde, där merparten av Bordeaux vingårdar ligger, har vinodlingsarealen minskat med omkring 27 000 hektar sedan 2010, motsvarande 23 procent. Bara mellan 2024 och 2025 försvann omkring 9 200 hektar. Bakom utvecklingen ligger bland annat en långvarigt minskad efterfrågan på röda Bordeauxviner, och odlare har fått ekonomiskt stöd för att permanent ta bort vinrankor.
Utvecklingen syns i vinregioner på flera kontinenter. I Argentina, Kalifornien, Australien och Nya Zeeland minskar vinodlingsarealen när vingårdar tas ur produktion och vinrankor dras upp. Bakom utvecklingen finns en produktion som på många håll är större än efterfrågan, vilket har gjort delar av odlingen olönsam.
– Det intressanta är att det här sker samtidigt på flera håll i världen. Under 2025 minskade vinkonsumtionen globalt med 2,7 procent och vinodlingsarealen med 0,8 procent. Det kan låta som små tal, men när utvecklingen fortsätter år efter år handlar det om enorma arealer. Vi ser en vinindustri som successivt anpassar sin storlek till att människor dricker mindre vin, säger Fredrik Schelin.
Samtidigt som konsumtionen minskar fortsätter intresset för vin att vara stort. Vinprovningar lockar publik och vinturismen växer, samtidigt som konsumenter kan vara beredda att betala mer för de viner de faktiskt väljer att dricka.
– Det är där vinvärldens paradox ligger. Vi behöver inte dricka lika mycket vin för att vara intresserade av det. För branschen innebär det att framtiden sannolikt handlar mindre om stora volymer och mer om kvalitet, ursprung och upplevelser. Det är inte vinet som försvinner, det är volymen, säger Fredrik Schelin.
