Från april till juli föll matpriserna mer än momssänkningen, samtidigt som de svenska livsmedelsproducenternas kostnader ökar i allt snabbare takt. Dagligvaruhandeln fortsätter att hänvisa till momssänkningen som anledning till att inte släppa igenom nödvändiga prisökningar enligt Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q2 2026.
Enligt statistik från SCB föll livsmedelspriserna mellan 5,7 och 7,2 procent under perioden april till juli jämfört med samma period året innan. När den direkta effekten av momssänkningen räknas bort innebär det att matpriserna minskade med mellan 0,4 och 1,9 procent. Prispressen i livsmedelskedjan har därmed varit större än vad momssänkningen ensamt motiverar, det konstaterar Livsmedelsföretagen, som företräder 750 svenska livsmedelsproducenter, i sitt senaste konjunkturbrev.
– Att matpriserna sjunker mer än själva momssänkningen visar tydligt att prispressen i livsmedelskedjan har varit betydligt starkare än vad den politiska reformen ensam kan förklara. Det är glädjande för konsumenterna, men för producenterna som ser sina kostnader öka i en allt högre takt är det minst sagt besvärligt, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Kostnaderna ökar på bred front och i hög takt
Samtidigt som matpriserna sjunker rapporterar sex av tio livsmedelsproducenter att deras produktionskostnader ökade under första halvåret 2026. Kostnadsökningarna syns inom flera områden, inte minst transporter, energi, råvaror och förpackningar. Enligt Livsmedelsföretagens index (där 50 motsvarar oförändrad utveckling) steg råvarukostnaderna från 54 under Q1 till 60 under Q2, och förpackningskostnaderna steg från 65 till 72. Mest iögonfallande är transportkostnaderna, där index steg till 80 under andra kvartalet.
Kriget i Mellanöstern har helt klart bidragit till ökade kostnader och allmänt osäkrare produktionsvillkor. 84 procent av företagen uppger att deras energikostnader har påverkats mycket eller en del. För transportkostnaderna är motsvarande andel 82 procent, medan 76 procent uppger en stor eller viss effekt på kostnaderna för rå- och insatsvaror.
– Kostnaderna stiger nu snabbt och på bred front för många livsmedelsproducenter. Det gäller framför allt transporter, energi och insatsvaror, och det är kostnader som är väldigt svåra för företagen att påverka. När kostnaderna ökar men matpriserna pressas blir situationen förr eller senare ohållbar, i synnerhet för alla de små- och medelstora företag som redan kämpar med minimala marginaler, säger Carl Eckerdal.
Oavsiktlig men väntad konsekvens av momssänkningen
Livsmedelsföretagens konjunkturbrev visar också att momssänkningen har stärkt dagligvaruhandelns förhandlingsposition gentemot sina leverantörer. Två av tre medlemsföretag uppger att minst en av de tre stora dagligvarukedjorna hänvisat till momssänkningen som skäl för att inte acceptera högre leveranspriser. Nästan hälften av företagen har mött samma argument från samtliga tre stora aktörer.
– Momssänkningen skulle stärka hushållens köpkraft. I stället ser vi att den används som argument av handeln för att stoppa nödvändiga prisjusteringar från producenterna, trots att deras kostnader fortsätter att öka. Vi har varnat flera gånger för att detta skulle hända. Tyvärr är det svårt att dra någon annan slutsats än att det är producentledet som får betala priset för de politiska kraven på billigare mat, säger Carl Eckerdal.
Lönsamheten ökar från låga nivåer
Lönsamheten i livsmedelsindustrin har samtidigt förbättrats något under årets andra kvartal. Lönsamhetsindex landade på 64, vilket är den högsta noteringen sedan 2019 – ett resultat av några år med en stabilare utveckling av företagens produktionskostnader i kombination med ökad försäljning på hemmamarknaden. Men förbättringen sker från historiskt låga nivåer och branschen ligger fortfarande långt efter svensk tillverkningsindustri i stort. I ett europeiskt perspektiv ligger den svenska livsmedelsindustrin i den absoluta botten när det gäller lönsamhet.
Livsmedelsföretagen varnar för att en tillfällig förbättring inte räcker. Svensk livsmedelsindustri är sedan länge en av landets mest underinvesterade industrigrenar, och betydligt högre lönsamhet krävs för att möjliggöra de investeringar som behövs i produktion, effektivisering, hållbarhet och beredskap.
– Det är positivt att lönsamheten har stärkts, men vi får inte lura oss själva. Nivåerna är fortfarande för låga för att säkerställa de stora investeringar som krävs för att stärka svensk livsmedelsproduktion och vår långsiktiga konkurrenskraft, faktorerna som ligger till grund för Sveriges livsmedelsberedskap och försörjningsförmåga, säger Carl Eckerdal.
