Angeliki Triantafyllou utvecklade en enzymatisk process för att förbättra stabiliteten, smaken och användbarheten hos havrebaserade drycker. Processen ökar proteinlösligheten utan att bryta ner proteinet, vilket möjliggör stabila produkter lämpliga för till exempel kaffedrycker. Den grekisk-svenska uppfinnaren är finalist i kategorin ”Industri”. Vinnarna tillkännages under prisceremonin den 2 juli 2026 i Berlin.
Laktosintolerans är globalt utbredd, med vetenskapliga studier publicerade i Science Direct 2025 som uppskattar att upp till 65 procent av världens befolkning har en nedsatt förmåga att smälta laktos. Enligt Europeiska kommissionen uppfyller många inte heller det rekommenderade intaget av kostfiber, vilket är en riskfaktor för ohälsa. Detta har drivit efterfrågan på mjölkfria alternativ som uppfyller förväntningarna på smak, textur, hälsofördelar och bekväm daglig användning. Tidiga havrebaserade drycker kom dock ofta till korta på grund av heterogen konsistens, instabilitet och dålig prestanda i applikationer som kaffe.
Bioteknikforskaren Angeliki Triantafyllou utvecklade en patenterad enzymatisk process som övervann dessa begränsningar, vilket möjliggjorde stabila havredrycker lämpliga för storskalig produktion. För detta arbete har hon blivit utsedd till finalist i European Inventor Award 2026 i kategorin ”Industri” av en oberoende jury.
Övervinner viktiga hinder i havrebaserade drycker
Havre var en lovande råvara för näringsrika och lättsmält mjölkalternativ, men tidiga produktionsmetoder hade svårt att leverera en produkt som konsumenterna skulle uppfatta som ett verkligt dagligt alternativ till mjölk. Dessa havredrycker var ofta gryniga i smaken, ibland bittra och benägna att separera vid uppvärmning eller lagring. En central utmaning var att öka mängden lösligt protein utan att bryta ner det, eftersom konventionella proteaser bröt ner proteiner till mindre fragment, vilket kunde leda till bismaker, oönskad brunfärgning och minskad stabilitet vid hög temperaturbehandling.
Triantafyllou tog sig an detta problem medan hon arbetade på Oatly, där hon utvecklade en enzymatisk process som kombinerar enzymet proteindeamidas med amylaser för att göra havreprotein mer vätskelösligt samtidigt som stärkelse bryts ned. Till skillnad från många proteaser modifierar deamidaser proteiner utan att bryta sönder dem, vilket bevarar deras struktur samtidigt som smaken, färgen och stabiliteten förbättras. Som resultat får den havrebasen ett högre innehåll av lösligt protein, är vitare och bildar ett fint, stabilt skum, vilket gör den lämplig för användning till exempel i kaffedrycker. Därmed stödde uppfinningen en bredare adaption av växtbaserade alternativ och bidrog till mer hållbara mönster av livsmedelskonsumtion, då sådana produkter generellt förknippas med lägre resursförbrukning och miljöpåverkan än konventionella mjölkprodukter.
– Under många år såg marknaden dessa växtbaserade drycker som något för personer med allergier, inte för konsumtion i allmänhet. Men den här baristavarianten var funktionell, välpresterande och välsmakande. Den öppnade upp ett helt nytt område. Den drog uppmärksamheten till alla dessa växtbaserade drycker, säger Angeliki Triantafyllou.
Uppskalning av ett enzymatiskt genombrott för livsmedelsproduktion
Arbetet började vid Lunds universitet i början av 1990-talet som ett forskningssamarbete med Svenska Lantmännen, med syftet att hitta nya användningsområden för biprodukter till havre. Samtidigt ökade det akademiska intresset för matintoleranser och allergier i Sverige/världen, vilket stödde forskning om alternativ till komjölk. Triantafyllou anslöt sig till det initiativ som senare skulle bli Oatly under sin doktorandutbildning i bioteknik och spelade en central roll i att utveckla och förfina den enzymatiska processen. Denna patenterade process tillämpades sedan i industriell skala, vilket bidrog till att förvandla havredrycker från en nischprodukt till ett allmänt accepterat mjölkalternativ, inklusive produkter specifikt utformade för att fungera bra i kaffe. Triantafyllou fortsätter sitt arbete med att utveckla och förfina enzymatiska processer genom sitt företag Cerealiq AB, med fokus på högkvalitativa havre- och baljväxtbaserade drycker.
– Vi lever i en föränderlig värld med fler människor och färre resurser för varje dag. Vi måste göra våra grundläggande livsmedelsproduktionssystem smartare och effektivare. Denna uppfinning visar hur vetenskap kan tillämpas inom ett till synes traditionellt område som livsmedelsproduktion, säger Angeliki Triantafyllou.
Angeliki Triantafyllou är en av tre finalister i kategorin ”Industri” för European Inventor Award 2026. De andra branschfinalisterna är Roberto Crippa, Christiano Crippa och deras team för en metod som möjliggör snabb, lokal produktion av probkort för chipprototyper, och Evangelos Eleftheriou och hans team för att ha utvecklat nyckeltekniker som förbättrat hur digital data lagras, läses och bearbetas.
Europeiska Patentverket kommer att tillkännage vinnarna under en livesänd ceremoni från Berlin den 2 juli 2026. Utöver dessa kategorier kommer Folkets Pris att avgöras genom en kombinerad omröstning av allmänheten och den oberoende juryn. Den offentliga omröstningen öppnade den 12 maj 2026 och pågår fram till ceremonin den 2 juli 2026.
