Regeringen har nu aviserat hur krisstödet på 1,6 miljarder kronor till lantbruket ska fördelas. Stödet riktas till aktiva växtodlare som drabbats hårt av de snabba kostnadsökningarna på bland annat drivmedel och gödsel med anledning av konflikten i Mellanöstern och stängningar av Hormuzsundet. Beskedet är viktigt för att lindra den akuta situationen och minska risken för långsiktiga konsekvenser för svensk livsmedelsproduktion säger LRF.
– För många lantbrukare handlar det nu om att kunna hålla produktionen igång. Att regeringen riktar stödet till aktiva växtodlare är i linje med det LRF har drivit. Det skickar också en viktig signal om att politiken ser värdet av svensk matproduktion i ett allt mer osäkert omvärldsläge, säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande.
Svenskt växtodling befinner sig i ett mycket ansträngt läge med mycket osäkra planeringsforutsättningar. Kostnaderna för viktiga insatsvaror har ökat kraftigt samtidigt som lönsamheten, särskilt inom växtodlingen, redan är låg. Många lantbrukare står nu inför avgörande beslut om odling, investeringar och framtida produktion.
LRF har under våren varit tydliga med att stödet behöver vara träffsäkert, riktas till aktiva odlare och ge incitament till fortsatt produktion. Ett stöd som syftar till att begränsa de långsiktiga konsekvenserna, av konflikten i Mellanöstern, för svensk livsmedelsproduktion. LRF ser därför positivt på att regeringen nu väljer en utformning där stödet riktas till växtodlingsföretag som påverkats av de ökade kostnaderna.
– Att regeringen riktar stödet till aktiva växtodlare är i linje med det LRF har drivit. Det skickar också en viktig signal om att politiken ser värdet av svensk matproduktion i ett allt mer osäkert omvärldsläge, säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande.
LRF betonar samtidigt att krisstödet inte löser de grundläggande utmaningarna för svenskt lantbruk. För att stärka Sveriges livsmedelsberedskap krävs stabila och långsiktiga villkor som gör det möjligt att investera, utveckla och producera mer svensk mat.
– Krisstödet är viktigt här och nu, men det ersätter inte behovet av långsiktiga åtgärder för lönsamhet och konkurrenskraft. Alla politiska beslut behöver väga in hur de påverkar svensk matproduktion och Sveriges försörjningsförmåga. Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande.
Så här fördelas krisstödet
Krisstödet omfattar 1,6 miljarder kronor och riktas till jordbruksföretag med växtodling.
Ersättningsnivåerna delas in i tre nivåer utifrån grödor och beräknad användning av insatsvarorna diesel och gödselmedel.
400 kronor per hektar till vall och proteingrödor
1 200 kronor per hektar till höstspannmål, höstoljeväxter, potatis, sockerbetor och grönsaker
975 kronor per hektar till övriga grödor, främst vårspannmål
Beslutet innehåller ett minimibelopp för utbetalning på 5 000 kronor. Stödbeloppet får inte överstiga 50 000 euro per företag.
Företagen behöver inte ansöka om stödet. Utbetalningen ska baseras på tillgängliga uppgifter om odlingen under innevarande år.
Krisstödet ska betalas ut senast den 31 december 2026.
