Nästan alla svenskar äter ost – men hur vi väljer ost håller på att förändras. Smak och pris är de två viktigaste faktorerna, extrapris har blivit en allt viktigare del av köpbeteendet och många uppger att de har ändrat sitt val av frukostost det senaste året.
Ostrapporten 2026 visar att 94 procent av svenskarna äter ost, och nästan nio av tio (88 procent) äter hårdost. Hårdost är det överlägset vanligaste frukostpålägget och Präst är svenskarnas tydliga favorit, följd av Hushållsost och Herrgård. Vanan skiljer sig något mellan åldersgrupper men är som mest etablerad bland äldre, där nästan varannan person över 65 år väljer hårdost till frukost.
Rapporten visar även att ostkonsumtionen breddas. Drygt hälften (54 procent) uppger att de äter dessertost, särskilt bland yngre och storstadsbor, där fler olika ostsorter används i vardagen.
Ost i maten
Mer än åtta av tio svenskar (85 procent) använder ost i matlagningen. När osten används som ingrediens blir också ursprunget viktigare. Nästan varannan svensk (46 procent) tycker att det är mycket-/ganska viktigt att osten i matlagningen är svensk, vilket visar att svensk ost har ett starkt förtroende när den kopplas till den lagade maten.
Många svenskar upplever att ost, särskilt hårdost, är dyr. Sju av tio (70 procent) tycker att hårdost är dyr, men köper den ändå, vilket visar att ost fortsatt är en prioriterad vardagsvara. I stället för att välja bort ost helt anpassar sig många genom att handla mer på kampanj. Extrapris har blivit en viktig del av ostköpet och många uppger att de har bytt frukostost för att hålla nere kostnaderna.
Smak och pris styr
Smak och pris väger tyngst när svenskar väljer ost. Dessutom uppger drygt var femte (21 procent) att det är viktigt att osten är svenskproducerad. Rapporten visar att när konsumenter aktivt vill välja svensk ost söker de tydliga och enkla signaler i butik, där ursprungsmärkning spelar en avgörande roll.
– Många vill välja svensk ost, men i köpsituationen ska det gå snabbt och vara enkelt. Svensk ost har ett starkt förtroende, men utan tydliga signaler riskerar den att väljas bort. Därför är Från Sverige-märkningen viktig – den hjälper konsumenten att snabbt se vilken ost som faktiskt är svensk, säger Tina Stugemo, vd på Svenskmärkning.
Den bortglömda skalken
Alla har sett den – men långt ifrån alla använder den. Mer än varannan svensk slänger ostskalken, den sista kanten på hårdosten, samtidigt uppger fyra av tio att de tar vara på den, oftast i varma rätter. Här går en tydlig skiljelinje mellan generationer. Yngre slänger oftare ostskalken, medan äldre i högre grad tar vara på den. Skillnaderna handlar också om vana snarare än vilja – bland matintresserade används ostskalken betydligt oftare. Det pekar på att ostskalken snarare är en bortglömd resurs än ett problem.
Ostrapporten 2026 är framtagen av Demoskop på uppdrag av Svenskmärkning AB, som står bakom den frivilliga ursprungsmärkningen Från Sverige. Undersökningen bygger på 1 504 intervjuer genomförda i december 2025.
