Ica lanserar en ny rapport om den svenska livsmedelskedjan, dess utmaningar och möjligheter framåt: ”Maten och möjligheterna”.
Sju av tio svenskar upplever att det finns starka mattraditioner i Sverige, enligt en undersökning som Verian har gjort på uppdrag av Ica. Samtidigt pågår förflyttningar inom matproduktionen i en mer hållbar och hälsosam riktning.
Undersökningen är en del av rapporten ”Maten och möjligheterna”, där Ica kartlägger den svenska livsmedelskedjan och dess utmaningar och möjligheter framåt. Rapporten innehåller även intervjuer med svenska livsmedelsproducenter, forskare, landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) samt Ica Växas innovationschef Sofia Steinvall, som berättar hur Ica Växa arbetar för att framtidssäkra de svenska mattraditionerna.
– Matbordet 2040 kommer förmodligen att ha en del nya inslag men också gamla favoriter. Vi kommer nog att se en ökad andel cellodlad mat, till exempel cellodlad julskinka, men även mer protein som framställs ur svamp via precisionsfermentering, säger Sofia Steinwall.
Precisionsfermentering innebär att man programmerar mikroorganismer som ändrar egenskap på olika råvaror.
Ica Växas fokus är att framtidssäkra Icas produkter och matsystemet genom att skala upp nya innovationer – alltifrån att identifiera och coacha startups, till att göra trend- och omvärldsanalyser med fokus på hållbarhet och teknik.
Havrerester kan ersätta kaffe
Även om många av dagens mattraditioner inte är hotade, poängterar Sofia Steinwall att vissa livsmedel kan bli utbytta.
– Varor vi har ett starkt importberoende av, exempelvis kaffe och kakao, kommer att kunna ersättas med andra svenska alternativ, såsom fermenterade pressrester från havre och andra spannmål. Vi kommer generellt sett att nyttja restströmmar i större utsträckning. Det kan vara såväl pressrester från juice- och havredrycksindustrin, som slaktrester.
Sofia Steinwall bjuder på fler framtidsspaningar för de kommande 20 åren:
• Spannmål kommer att bli än mer viktigt för självförsörjningen och hälsan, särskilt havre och fullkorn.
• Havets resurser kommer att nyttjas bättre. Idag går endast 15-20 procent av den svenska fisken till matproduktion, medan en större del blir fiskmjöl. Vi kommer även att äta mer varierat, inte bara lax, torsk och räkor, utan fler sorters fiskar, musslor och alger.
• Jordbruket kommer att vara regenerativt. Den lantbrukare som idag kanske bara har kor, kommer även att odla havre, emmer och hampa i ett regenerativt matsystem. Vi kommer att äta och använda flera olika proteiner, både från land, hav och labbet.
• Bioteknik blir en central del av matproduktionen. Vi kommer att se mer precisionsfermenterad samt labb- och cellodlad mat.
• Det blir lättare att vara en del av den svenska livsmedelskedjan, särskilt för småskaliga producenter som har stor potential att bidra till framtidens mat. Det handlar delvis om politiska förändringar men också om att få en plats på hyllan.
Läs rapporten ”Maten och möjligheterna” i sin helhet här
