68 procent av landets kommuner uppger att de har en plan för hur de ska kunna upprätthålla de offentliga måltiderna vid en kris. Det är en förbättring jämfört med 2021, men fortfarande saknar nästan var tredje kommun en plan för måltiderna i förskolor, skolor och äldreomsorgen vid en kris, eller ytterst krig. Det visar Livsmedelsverkets kartläggning för 2024.
Ansvaret för måltider till skola, vård och omsorg vid kris ligger på dem som har ansvar för verksamheten i vardagen. 2018 uppgav 43 procent av kommunerna att de hade en eller flera beredskapsplaner, kontinuitetsplaner eller liknande för livsmedelsförsörjning och tillagning av måltider till förskola, skola och äldreomsorg. 2021 hade den siffran ökat till 60 procent och 2024 uppgav 68 procent av kommunerna att de har en plan för att kunna upprätthålla måltidsverksamheten i händelse av kris.
− Vi har hört från måltidschefer från olika delar av landet, framför allt från små kommuner, att det kan vara svårt att få gehör för att kunna arbeta med beredskapshöjande insatser. Små kommuner med små måltidsorganisationer kan ha svårare att bedriva utvecklingsarbete inom exempelvis beredskap, parallellt med den dagliga verksamheten. De har inte samma möjligheter att arbeta aktivt med beredskapsplaner som en stor kommun har, säger Emelie Elin, som leder Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
Livsmedelsverket stöttar kommunerna
Under 2024 ansvarade den kommunala måltidsverksamheten för omkring 394 000 barn inskrivna i kommunala förskolor, 1 027 000 elever i kommunala skolor och 67 000 boende i kommunala särskilda boenden.
Livsmedelsverket arbetar med att stötta kommunerna i att stärka sin beredskap och har bland annat tagit fram en handbok, checklistor och övningsmaterial. Under hösten kommer Livsmedelsverket att ta kontakt med ett antal kommuner för att få en bättre bild av beredskapsarbetet kopplat till offentliga måltider.
Rapporten kan laddas ner här
