Svenska livsmedelsproducenter såg sin försäljning minska under tredje kvartalet, men om deras prognoser för Q4 slår in blir det den starkaste tillväxten på tre år. Livsmedelsexporten vänder upp efter flera års nedgång, och det finns anledning att ifrågasätta påståendet att 50 procent av vad vi äter är importerat. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q3 2024.
Trots att tredje kvartalet innebar ett svagt volymtapp på den viktiga hemmamarknaden, uttryckt i index 45, ser prognoserna för Q4 betydligt ljusare ut. Om de svenska livsmedelsproducenternas prognos på index 62 slår in, skulle det innebära den starkaste tillväxten på tre år.
Men vägen tillbaka till en hållbar lönsamhet kommer utan tvekan att bli knölig, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen:
– Jag har i tidigare konjunkturbrev varnat för att det kan ta lång tid för livsmedelsindustrin att återhämta sig efter flera år av kraftigt minskad försäljning och lönsamhet. Svenska hushåll är allmänt konsumtionsskeptiska och fortsatt klart köpkraftsförsvagade, och tillsammans med en ökad arbetslöshet finns det därför anledning att räkna med ytterligare bakslag inom svensk livsmedelsekonomi.
– Den som har gått och hoppats på att produktionskostnaderna ska minska på bred front kommer sannolikt fortsatt få leva på hoppet ett bra tag framöver. Även om breda kostnadsminskningar hade varit högst välkomna är det ändå värt att konstatera på det hela taget är kostnadsökningarna tillbaka på en för livsmedelsindustrin ”normal” inflationstakt.
En tredjedel av Livsmedelsföretagens medlemmar rapporterar att de på sista sålda produkten i kvartalet nu är tillbaka på en lönsamhet jämförbar med tiden innan kostnadskrisen briserade 2021. För två tredjedelar av företagen återstår däremot ytterligare en bit innan de senaste årens lönsamhetstapp är återhämtat.
Livsmedelsexporten vänder upp
Tvärtemot volymtappet på den svenska hemmamarknaden utvecklades livsmedelsexporten svagt positivt i Q3 (volym) efter flera års nedgång. 78 procent av medlemsföretagen (viktat efter omsättning) är inne på exportmarknaden redan idag och ytterligare fyra procent står i startgroparna för en exportlansering.
En överväldigande majoritet av Livsmedelsföretagens medlemmar, 84 procent, bedömer att det svenska ursprunget är en framgångsfaktor i livsmedelsexporten. Vad är det då som gör svenska livsmedel intressanta för utländska köpare? Enligt medlemsföretagen är det främst fem mervärden som lockar: hög kvalitet på råvaror, en generellt positiv Sverigebild, matsäkerhet, djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning.
Stämmer påståendet ”hälften importerat”?
I konjunkturbrevet har Livsmedelsföretagens medlemmar ombetts uppskatta graden av konkurrens inom sina respektive produktkategorier från importerade alternativ (som också kan inkludera EMV-produkter). Den vägda andelen importerade alternativ som företagen uppskattar att de möter på butikshyllorna uppgår till knappt 30 procent, det vill säga långt ifrån den gängse siffran om 50 procent.
– Även om denna framräkning till stora delar bygger på företagens uppskattningar finns det anledning att ifrågasätta uppfattningen om att halva varukorgen som svenska konsumenter tar med sig hem är importerad. Förhoppningsvis kan detta ge de svenska producenterna mer råg i ryggen när de möter inköparna inom svensk dagligvaruhandel. Utan svenskproducerade livsmedel finns det inte mycket kvar för handeln att locka in kunderna i butikerna med, säger Carl Eckerdal.
AI-tjänster utbredda inom livsmedelsindustrin
Under de senaste åren har utnyttjandet av olika AI-tjänster inom industrin som ett sätt att effektivisera olika delar i verksamheten blivit allt vanligare. I princip samtliga av Livsmedelsföretagens medlemsföretag har på ett eller annat sätt börjat använda sig av olika AI-tjänster, endast fyra procent svarar att de ännu inte gör det.
– För de allra flesta livsmedelsföretag är AI-utnyttjandet ganska begränsat ännu så länge. Men det är bara en tidsfråga innan graden av AI-utnyttjande ökar brett, säger Carl Eckerdal.
Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q3 2024 kan laddas ner här
