Inom ramen för ett pågående regeringsuppdrag har Livsmedelsverket sammanställt forskning om styrmedel som syftar till att antingen minska konsumtionen av onyttiga livsmedel eller öka konsumtionen av nyttiga livsmedel.
Genomgången visar att styrmedel som skatter på drycker med tillsatt socker eller annan ohälsosam mat, sänkt moms på hälsosam mat och skolfruktsstöd kan ha effekt på konsumtionen. Även nudging, det vill säga olika sätt att puffa för de hälsosammare valen, kan ha effekt.
85 av WHO:s 194 medlemsstater har infört punktskatter på drycker med tillsatt socker.
”Eftersom läskskatt finns i så många länder finns det mycket forskning på effekten, och den visar att skatt bidrar till att minska konsumtionen av drycker med tillsatt socker”, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.
Däremot är det relativt få länder som har infört en bredare skatt på ohälsosam mat eller sänkt moms på nyttig mat. Det finns därför få utvärderingar av effekten. Samtidigt visar modellstudier att prisförändringar, både höjningar och minskningar, kan ha effekt på livsmedelskonsumtionen.
EU:s skolfruktsstöd erbjuder ekonomisk ersättning till skolor som delar ut och undervisar om frukt och grönsaker under skoltid. Idag används stödet av alla EU:s medlemsländer utom Sverige. Överlag visar forskningen att EU:s skolfruktsprogram har ökat intaget av frukt bland barn och unga.
”Vi tycker det vore positivt om Sverige använde EU:s skolfruktsstöd. Det skulle underlätta för elever att äta mer frukt. Idag äter nästan alla ungdomar i Sverige för lite frukt och grönt”, säger Åsa Brugård Konde.
De styrmedel som undersökts i rapporten har införts och utvärderats i olika utsträckning. När det gäller reglering av marknadsföring, utbud, priskampanjer och placeringen av livsmedel i butik används det endast i ett fåtal länder. Det behövs mer forskning för att kunna säga om, eller hur stor effekt den typen av styrmedel har.
Fakta om rapporten:
• I rapporten definieras styrmedel som åtgärder som staten, kommuner och regioner kan använda och som kan riktas mot hela befolkningen eller specifikt mot barn och unga.
• Initiativ från privata aktörer ingår inte, inte heller information i form av rådgivning och hälsosamtal inom hälso- och sjukvården. Det finns därmed åtgärder som kan bidra till en hälsosammare livsmedelskonsumtion som inte omfattas av rapporten.
Rapporten Styrmedel för en hälsosam livsmedelskonsumtion – En kartläggande litteraturgenomgång kan laddas ner här
