Hållbarhetslöften saknar ofta vetenskaplig grund

PUBLICERAD: 4 november 2022
UPPDATERAD: 21 februari

Akvaponisk odling av sallad. Foto: Mostphotos/Josef Kubes|Anne Charlotte Bunge

En ny studie pekar på omfattande kunskapsluckor vad gäller hållbarhetslöftena som förknippas med ny innovativ teknik i livsmedelsbranschen, såsom vertikala odlingar, blockkedjetekniken, hemleveranser och växtbaserade substitut till animaliska livsmedel.

Det investeras stort i foodtech, det vill säga nya tekniker för odling, förädling och distribution av mat. Innovationer inom området påstås ofta vara miljösmarta och hållbara, men väldigt få av dem är vetenskapligt utvärderade utifrån ett brett hållbarhetsperspektiv. Det visar en ny studie från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

”Ny teknik inom matsystemet omges ofta av en hållbarhetsgloria och många av dem har som ambition att reducera avtrycket på klimatet. Men de ignorerar i regel andra aspekter av hållbarhet”, säger Anne Charlotte Bunge, forskare på Stockholm Resilience Centre och huvudförfattaren till en ny artikel som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Food.

I studien jämför forskarteamet den vetenskapliga grunden för fyra matinnovationers hållbarhetslöften: växtbaserade substitut till animaliska produkter, vertikal odling, hemleveranser och blockkedjetekniken. Alla fyra är populära bland investerare i Norden och presenteras ofta som hållbara lösningar på utmaningar inom matsystemet. Det finns dock begränsat med vetenskapliga fakta för att backa upp dessa påståenden, enligt studien.

För användningen av blockkedjetekniken i livsmedelsbranschen finns det inga vetenskapliga studier alls som har visat påtagliga förbättringar. Studierna som har publicerats hittills diskuterar möjliga fördelar enbart ur ett teoretiskt perspektiv.

Växtbaserade substitut har lägre miljöpåverkan än animaliska produkter, rent generellt, finner studien. Men hälsoeffekterna av att konsumera dessa substitut över en längre tid har ännu inte studerats och andra socioekonomiska faktorer såsom prissättningen diskuteras sällan.

”Växtbaserade alternativ kostar mer än konventionella animaliska produkter. Det kan framstå som att en växtbaserad kost är dyrare och en sorts lyx, vilket i sin tur kan leda till sociala orättvisor”, varnar Anne Charlotte Bunge.

Vertikal odling får blandade resultat vad gäller hållbarhet. Att odla på höjden kräver mindre yta och vatten jämfört med traditionellt utomhusjordbruk och växthus. Däremot behövs ofta mer energi och växthusgasutsläppen är i regel högre än vid utomhusodlingar. Andra hållbarhetsaspekter av vertikal odling har bara undersökts i väldigt begränsad omfattning:

”Vi kan se att det finns en tydlig kunskapslucka vad gäller de socioekonomiska effekterna av att skala upp vertikal odling”, säger Anne Charlotte Bunge.

Att få livsmedel hemlevererade är i de flesta fall sämre ur hållbarhetssynpunkt än att handla själv i affären. Det enda undantaget är om matleveransen ersätter en konsuments bilresa till affären – men inte en promenad eller en resa med kollektivtrafik. Att få lagad mat levererad till hemmet har inga hållbarhetsfördelar alls, enligt studien.

”Forskningen visar att den som går till en restaurang och äter sin mat där kan spara 68 procent växthusgaser jämfört med den som får måltiden hemlevererad. Även här finns märkbara kunskapsluckor angående andra miljöaspekter och social hållbarhet”, säger Anne Charlotte Bunge.

Forskarna efterfrågar ett nytt ramverk för att bedöma nya teknikers hållbarhet.

”För att framtida investeringar ska kunna bidra till en verkligt hållbar omställning av matsystemet krävs en mer robust, kvantitativ bedömning av den ny teknikens faktiska hållbarhetseffekter”, säger professor Line Gordon, chef på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

Stockholm Resilience Centre är ett internationellt ledande tvärvetenskapligt center vid Stockholms universitet för forskning och utbildning om hållbar utveckling, och människans betydelse och ansvar som aktiv förvaltare av biosfären. Stockholm Resilience Centre är ett gemensamt initiativ mellan Stockholms universitet, och Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi vid Kungliga Vetenskapsakademien.

Läs mer om studien ”A systematic scoping review of the substainability of vertical farming, plant-based alternatives, food delivery services and blockchain in food systemshär

Läs mer om Anne Charlotte Bunges forskning här

Läs vidare

Biofach 2023: Eko-Portalen hittar de ekologiska produkterna

Vem gör vad när det kommer till ekologiska livsmedel i Sverige? Hur man tar reda på det visade Organic Sweden i den svenska paviljongen på Biofach 2023.
Kolbjörnx

Biofach 2023: Tekompaniet är mer än bara produkten

Tekompaniet fanns med i den svenska paviljongen på Biofach 2023. Tyskland är Europas största temarknad och att slå sig in där verkar inte helt enkelt.
Håkan

Plastpåseskatten försvinner vid nyår

Vid nyår försvinner skatten på plastpåsar som infördes år 2020 enligt SD.
plast-skatt-utvaldx

Biofach 2023: Nordic Soda Company kompletterar med gin

The Nordic Soda Company fanns på Biofach 2023 med avsikten att öka det utländska intresset för produkterna.
Nordicx

Senaste nytt

Anamma vill knuffa köttätare i en grönare riktning

Anamma lanserar köttavdraget, som innebär att den som har köpt kött kan använda kvittot för att få ett avdrag på vegoprodukter.
Köttavdraget

Fermentering ska ge nya hållbara råvaror

Greenfood och Tekinn undersöker hur svinn och rester kan omvandlas till ätbara råvaror med hjälp av fermentering.
8ebf740ccd2aa56f_org

Axfood förvärvar hela City Gross

Bergendahlskoncernen säljer resten av City Gross till Axfood. Köpeskillingen uppgår till 2 miljarder kronor.
803c6e3f4e727c16_org

Atria minskar sitt matsvinn med Matmissionen

Atria har tecknat ett donatoravtal med Matmissionen. Genom samarbetet kan Atria minska sitt matsvinn och samtidigt stödja Matmissionens arbete.
Matmissionen i Jakobsberg öppnar i april 2020.