Den svenska livsmedelsindustrins lönsamhet sjönk rekordsnabbt under årets första kvartal. Behovet av kortade aviseringstider och högre leveranspriser är akut, men 7 av 10 leverantörer har ännu inte märkt av några åtgärder från dagligvaruhandeln. Det är några av resultaten i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2022.
Under första kvartalet 2022 noteras den snabbaste lönsamhetsförsämringen (index 37) som har uppmätts under Livsmedelsföretagens 12-åriga tidsserie. Det framgår av branschorganisationens senaste konjunkturbrev.
”Producenternas behov av att få bättre betalt och täckning för sina kostnader är akut”, skriver Livsmedelsföretagen i ett pressmeddelande, och menar att både dagligvaruhandeln och Systembolaget drar fötterna efter sig. Sju av tio företag i Livsmedelsföretagens konjunkturenkät har inte märkt av kortare aviseringstider eller andra åtgärder för att underlätta prisjusteringar från dagligvaruhandelns sida. Av företagen som levererar till Systembolaget har inte ett enda märkt av kortare aviseringstider eller andra åtgärder.
”Den dramatiska utvecklingen blixtbelyser förädlingsledets omedelbara behov av att få snabbt gehör för kortade aviseringsfönster och ökade leveranspriser. Tyvärr verkar handeln och Systembolaget reagera alldeles för långsamt eller inte alls. Ska jag vara välvillig i min tolkning så har man inte förstått allvaret i situationen. Men baserat på vad vi hör från enskilda handelsföreträdare handlar det om att de ser risker för att leverantörerna utnyttjar krissituationen för att ”okynnesöka” sina leveranspriser. Producenternas snabbt vikande lönsamhet är ett tydligt bevis för att så inte är fallet och att behovet av prisjusteringar är väldigt verkligt och väldigt brådskande”, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Utifrån Livsmedelsföretagens samtal med medlemsföretagen framgår det att prisförhandlingar med dagligvaruhandeln präglas av både okunskap och rena felaktigheter. Ett medlemsföretag fick under en prisökningsdiskussion med handeln höra ”Ni är ensamma om att höja priserna”. Andra vanligt förekommande budskap från handeln är ”Vi kan väl dela på kostnaden?” och olika varianter av ”Aviseringsfönstret var i april, ni får vänta till nästa fönster i februari 2023”.
”Den här sortens argument vittnar om en närmast total oförståelse för det minimala eller obefintliga ekonomiska handlingsutrymme som stora delar av förädlingsledet har att röra sig inom. Och även när man får gehör för en prisjustering så är det inte ovanligt att den är beräknad på kostnadsläget för fyra, fem, sex månader sedan. Många av våra medlemmar drabbas nu av dagliga kostnadsökningar, och då håller det inte för handeln att försöka skjuta fram prisjusteringar till nästa år eller ens till hösten. Läget är extremt allvarligt och kräver handling här och nu”, säger Carl Eckerdal.
På kostnadssidan noteras det högsta uppmätta värdet (100) av ökningarna under Q1 på råvaruinköpen. Företagen rapporterar även om kostnadsindextal på 100 för både förpackningsmaterial och transporter och 99 för elförbrukningen. Företagen har också stora problem på tillgångssidan. Ett av tre företag rapporterar om stora eller mycket stora brister på rå/insatsvara, varav matolja (raps- och solrosolja), nötkött, potatis, bär, räkor, fröer och emballage (plast och wellpapp) nämns av flertalet medlemsföretag. Ett av fyra företag sa sig dessutom uppleva stora eller mycket stora brister på transporter, och knappt sju av tio företag angav att de hade stora eller mycket stora brister på förpackningsmaterial.
Så här kommentar ett av medlemsföretagen kostnadskrisen:
”För många av oss små och mellanstora producenter handlar det nu om liv eller död. Att finns kvar eller inte.”
Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2022 kan laddas ner här
