Vad tycker egentligen svenska konsumenter om alger och hur påverkas algerna när vi tillagar dem? Det har masterstudenterna Elna Crona och Marcus Johansson studerat i sina examensarbeten. Båda arbetena är gjorda inom ramen för det Chalmers-ledda projektet CirkAlg.
Elna Crona har valt att genomföra en konsumentundersökning för att ta reda på vad alger associeras med.
”Det fanns också en grundtanke kring huruvida associationerna skiljer sig åt mellan dem som bor i en storstad och dem som bor i ett mindre samhälle, så detta var två grupper jag valde att jämföra emellan. Levnadsvanor kan skilja sig åt beroende på vad som finns tillgängligt i ens närhet och att bo i en större stad kan tyckas föra med sig en variation och bredd i antal och typer av restauranger till exempel”, berättar Elna Crona.
Marcus Johansson, som även arbetar som labbtekniker på högskolan, har i stället studerat alger ur ett sensoriskt perspektiv.
”Mitt examensarbete handlar om hur olika mängder fett och olika odlingsförhållanden påverkar sensoriska egenskaper hos alger. För att alger skall bli en del av vår svenska kosthållning måste vi förstå hur algernas smak, doft och konsistens påverkas av våra mattraditioner. En stor skillnad mellan västerländsk och asiatisk kosthållning, där alger har en traditionell plats i kosten, är fettinnehållet. Därför var det intressant att undersöka hur just fett påverkar algernas sensoriska egenskaper”, berättar Marcus Johansson, som valde att studera havssallat, (Ulva fenestra).
Han konstaterade att fetthalten har väldigt liten påverkan på smak och doft, däremot påverkas texturen och utseendet av fetthalten i produkten. Med mer fett blev emulsionerna mer vidhäftande och även ljusare i färgen.
”Precis som för många andra algsorter så är umami en framträdande smak i havssallaten. Utöver detta så har den även en smak av färskt gräs och en ton av ramslök.”
Elna Crona använde sockertång, (Saccharina latissima) i sin studie. Utifrån resultaten drar hon slutsatsen att chansen för acceptans skulle öka om algpulver tillsätts redan kända produkter.
”Jag tror det är nödvändigt med tips för att konsumenterna ska förstå hur en ny vara kan användas. Om det står en helt ny produkt på hyllan som inte har någon tidigare känd funktion, kan det vara svårt att få konsumenten att köpa den.”
Däremot kan hon inte dra några generella slutsatser om huruvida platsen man bor på påverkar inställningen till alger.
Elna och Johan är överens om att alger kan vara en del av lösningen på framtidens livsmedelsförsörjning.
”Algerna kräver inget sötvatten för att odla, vilket är positivt då vattenbrist är en framtida farhåga. En grön havsbaserad proteinkälla är en pusselbit i att lösa framtida livsmedelsförsörjning och minska vårt klimatavtryck”, konstaterar Marcus.
Deras tips för att få fler att prova alger är att googla på recept och våga testa.
”Alger går att använda till väldigt mycket och det kan användas både som ett proteinsubstitut och som en krydda. Det finns som sagt väldigt många olika sorters alger och de har olika egenskaper. Det ska bli spännande att se om alger kommer att vara en naturlig råvara i det svenska köket om fem till tio år.”
Elna Cronas och Marcus Johanssons examensarbeten har genomförts genom projektet CirkAlg, vars syfte är att utforska möjligheterna att skapa en ny cirkulär blå näring i Sverige. Målet är att utveckla processer som via industriell symbios kan generera en ny svensk marin proteinkälla på ett resurseffektivt sätt. Mer information finns här