För fjärde kvartalet i rad drabbas svenska livsmedelsproducenter av kraftigt ökade kostnader på bland annat råvaror, förpackningsmaterial, transporter och energi. Samtidigt råder det brist på en lång rad nödvändiga insatsvaror. Företagens prognoser för det kommande halvåret är mörka, rapporterar Livsmedelsföretagen.
I vanliga fall skulle Livsmedelsföretagen rapportera om medlemsföretagens kostnadsläge i det ordinarie Konjunkturbrevet för Q4 2021 i mars. På grund av det extraordinära läget släpper branschorganisationen redan nu en extrainsatt kostnadsrapport, baserad på en medlemsenkät. Kombinationen av extrema kostnadsökningar och stora brister på viktiga insatsvaror är något som den svenska livsmedelsindustrin inte har upplevt i modern tid.
Indexvärdet för de svenska livsmedelsproducenternas kostnader under Q4 landar på 99 – den högsta nivån som Livsmedelsföretagen har uppmätt. Nästintill samtliga av Livsmedelsföretagens medlemsföretag rapporterade om mycket stora kostnadsökningar för sina råvaruinköp.
”Under mina tolv år som chefekonom för Livsmedelsföretagen har jag aldrig sett något liknande, och jag vet faktiskt inte hur långt tillbaka man skulle behöva gå för att hitta något som ens kommer i närheten. Det som tidigare var en perfekt storm har nu utvecklats till en perfekt superstorm. Jag är full av beundran inför hur de svenska producenterna har lyckats hantera kostnadsökningarna, men nu tror jag att många börjar närma sig en brytpunkt”, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Råvarukostnaderna representerar i snitt cirka 45-50 procent av företagens omsättning och är den enskilt viktigaste kostnadsposten. Andra viktiga kostnadsposter är förpackningsmaterial, el och transporter, som också ökade explosionsartat i pris under Q4 med ett indexvärde på 99. Cirka 80 procent av de svenska livsmedelsföretagens totala produktionskostnader ökade därmed kraftigt under Q4.
Företagens prognos för Q1 2022 vad gäller kostnadsutvecklingen går i samma riktning som under Q4, trots att jämförelsen sker mot ett Q1 2021 med redan då snabbt stigande kostnader. Spotpriserna så här långt in på det nya året för viktiga livsmedelsråvaror ger stöd åt företagens prognos. Sojabönor är upp med 20 procent (årstakt), majs med 40 procent, vete 45 procent och palmolja med 50 procent. Sedan början av november har en snabbt försvagad svensk krona bidragit till att spä på kostnadsutvecklingen ur ett svenskt perspektiv. USD, som är råvaruvalutan nummer ett, har blivit 10 procent dyrare under perioden från första november.
När pandemin slog till våren 2020 stängdes den globala produktionen och handeln ner mer eller mindre på en gång, bara för att rivstarta igen ett halvår senare med en enorm, simultan ökning av den globala efterfrågan på varor och livsmedel. Resultatet blev det globala transport- och kostnadskaos som industrin nu känner den fulla effekten av. Prognosen för när de globala produktions- och transportknutarna kan lösas upp är högst osäker. De flesta bedömare tror inte att det kommer att ske förrän under det andra halvåret.
Utöver kraftigt ökade kostnader för råvaror, transporter och förpackningsmaterial har livsmedelsproducenter i främst södra och mellersta Sverige även drabbats av elprisutvecklingen.
”En illa genomtänkt och ännu sämre genomförd svensk elförsörjningspolitik har lagt grunden för en explosionsartad kostnadsutveckling. Och det här är en bister verklighet som både industri och hushåll kommer att få förhålla sig till under överskådlig tid”, säger Carl Eckerdal.
Enligt Lars Appelqvist, VD på HKScan Sverige, riskerar de ökade kostnaderna att få långtgående konsekvenser för hela den svenska produktionen av livsmedel.
”Våra leverantörer, lantbrukarna, drabbas av samma typer av kostnadsökningar som vår produktion, och det höjda priset på diesel, handelsgödsel och foder slår extra hårt på deras verksamhet. Förutom att de extrema kostnadsökningarna påverkar viljan och förmågan att satsa och investera generellt i lantbruket, så finns det också en risk att investeringarna i hållbara, klimatvänligare metoder stannar upp. Sammantaget ser vi en risk vad gäller den långsiktiga tillgången på svenskt kött och därmed en negativ inverkan på den inhemska livsmedelsproduktionen”, säger Lars Appelqvist.
Lars Appelqvist menar att de enorma kostnadsökningarna som primär- och förädlingsledet nu brottas med måste fördelas över hela värdekedjan.
”Vi sätter ju inga konsumentpriser, det gör butikerna själva, men det är tydligt att alla i värdekedjan kommer att behöva hjälpas åt att bära de här kostnadsökningarna. Det innebär att konsumenterna med största sannolikhet kommer att se höjda priser. Samtidigt har vi en marknadsanpassad prissättning, vilket innebär att priset till konsument för svenskt kött eller köttbaserade produkter inte kan bli hur höga som helst. Blir det för dyrt så ökar importen i stället vilket i sig är ett hot mot den inhemska livsmedelsproduktionen.”
Företagen som ingår i underlaget för kostnadsrapporten står för cirka 50 procent av branschens omsättning. Enkäten besvarades 6-26 januari 2022.
