Kraftigt ökade kostnader för råvaror, drivmedel, elektricitet, transporter och förpackningsmaterial fortsätter tynga svenska livsmedelsproducenter. Än så länge har prishöjningarna i butik varit måttliga men konsumenterna kan vänta sig högre priser på många sorters livsmedel senast i början av 2022. Det framgår av Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för tredje kvartalet.
Temat för Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för tredje kvartalet 2021 är kostnadsinflation och utbudsbegränsningar. I konjunkturbrevet konstateras att livsmedelsindustrin aldrig har upplevt en tid, när så många olika flaskhalsar har behövt hanteras på en och samma gång. 8 av 10 företag anger att deras produktion stördes av olika typer av utbudsproblem, inklusive brister i tillgång på råvara, förpackningsmaterial (plast och wellpapp) och transporter.
Utbudsstörningarna gör att kostnaderna för råvara, transporter och förpackningsmaterial pekar brant upp. Därutöver har elkostnaderna skenat under sensommaren och inledningen av hösten. Tillsammans gör detta att indexvärdet för företagens kostnader under Q3 landar på 88 (där 50 är oförändrat), vilket är den högsta nivån under konjunkturenkätens 12-åriga historia. I stort sett samtliga företag räknar med att kostnadsökningarna kommer att fortsätta under det kommande halvåret. En fjärdedel av företagen räknar med kostnadsökningar överstigande 20 procent.
”I samband med mitt förra konjunkturbrev beskrev jag kostnadsökningarna som en ”perfekt storm”. Den stormen har nu blivit en orkan. Svenska lantbrukare och livsmedelsproducenter kämpade redan tidigare med låga marginaler och utvecklingen vi ser nu är högst ovälkommen. Dagligvaruhandeln verkar utåt sett inte särskilt bekymrad, men det går inte att blunda för verkligheten. Producenternas kostnadsökningar kommer och måste leda till högre priser i butik på många av våra vanligaste livsmedel”, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Den ökande elpriserna i landets södra halva (elzon 3 och 4), med rekordhöga priser på spotmarknaden, beskrivs som ”ett paradigmskifte”. En absolut majoritet av Sveriges livsmedelsproducenter ligger söder om Uppsala och är uppenbart bekymrade av utvecklingen.
”Förutom alla problem som detta skapar här och nu så är det även djupt oroväckande för företagens stora satsningar på att ställa om till hållbar produktion. På 10-20 års sikt förväntas behovet av el fördubblas i takt med ökad elektrifiering i hela landet. Det är just nu högst oklart om den svenska elproduktionen förmår expandera i samma takt som företagen vill ställa om. Dimman kring den svenska elförsörjningen är kompakt och nu måste politiken se till att skingra den”, säger Carl Eckerdal.
I början av november trädde lagen om otillbörliga affärsmetoder i livsmedelskedjan, UTP-lagen, i kraft. Målsättningen med lagen är att komma tillrätta med ojusta och ensidigt gynnande affärsmetoder i livsmedelsbranschen.
Lagen innebär bland annat att dagligvaruhandeln inte får kräva betalningstider längre än 30 dagar. En femtedel av medlemsföretagen rapporterar om olika typer av påstötningar från handeln med kopplingar till den nya lagstiftningen, som krav på minskade leveranspriser.
”Under flera decennier har ordningen inom den svenska livsmedelskedjan varit att dagligvaruhandeln genom stor uppfinningsrikedom minimerar sin egen risk och istället lägger den hos leverantörerna. Något som hela den svenska livsmedelsekonomin förlorat på långsiktigt. UTP-lagen kan bidra till en mer balanserad livsmedelskedja, men det förutsätter att dagligvaruhandeln slutar använda affärsmetoder som ligger i gråzonen för vad som är lagligt”, säger Carl Eckerdal.
Hälften av livsmedelsföretagen ser optimistiskt på den nya lagen och tror att den kommer att resultera i förbättrade affärsrelationer, medan 27 procent inte tror att UTP-lagen kommer att leda till en jämnare maktbalans inom livsmedelskedjan.
Ladda ner Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q3 2021 här
