Nu kommer en rapport som slår hål på myten om att innovationsförmågan hos småföretagen är låg. Merparten av de innovativa företagen i livsmedelskedjan är just småföretag och även de små företagen lanserar produkter som är nya för världsmarknaden.
Sara Johansson, forskare inom nationalekonomi vid Jönköping University, har på uppdrag av Sweden Food Arena arbetat med forskningsprojektet ”Innovation i livsmedelskedjan”. Syftet med projektet har varit att undersöka förutsättningar och villkor för innovation i livsmedelskedjans olika led med fokus på de små företagen. Det är första gången i Sverige som man undersöker innovation i en hel värdekedja, inklusive företag med färre än tio anställda.
Forskningsprojektet beskrivs som unikt, eftersom man även har intervjuat mikroföretagen inom livsmedelskedjan, det vill säga de 95 procent av företagen som har färre än 10 anställda och huvudsakligen finns på den svenska landsbygden.
”70 till 80 procent av de tillfrågade företagen inom livsmedelskedjan svarade ja på frågan om de varit innovativa genom att ha introducerat en produkt, tjänst eller metod som är ny eller väsentligt förbättrad. Den här typen av innovationsstudier där man inkluderar små företag är unik, säger Sara Johansson.
Rapporten visar att företag i livsmedelskedjan är lika benägna att göra innovationer som företag i andra delar av näringslivet.
”Däremot ser vi att det är en mindre andel företag i livsmedelskedjan som gör innovationer med ett stort nyhetsvärde, det vill säga en hög innovationshöjd. De flesta innovationer som görs är inte särskilt banbrytande utan bygger på mindre förändringar. Men mindre innovationer är också viktiga eftersom de, steg för steg, kan leda till större genombrott”, säger Sara Johansson.
Största andelen innovativa företag inom livsmedelskedjan finns i Södermanland, Värmland och Dalarna, medan störst andel företag som gör innovationer med stort nyhetsvärde finns i Västerbotten, Stockholm och Kalmar. Forskningen visar att nyhetsvärdet på innovationerna är lägre i livsmedelskedjan än i många andra sektorer, i synnerhet i jordbruksledet. En förklaring kan vara att det under lång tid har saknats strategiska satsningar för att omvandla forskningresultat till innovationer i livsmedelskedjan.
”Vi har en tro i Sverige på att vi ska åstadkomma innovationer som grundas på världsledande forskning genom att vi tussar ihop forskare och företagare i olika projektkonstellationer. Men i allmänhet står forskare och näringsliv långt ifrån varandra, både kunskapsmässigt och vad gäller de incitament som driver forskare respektive företag”, säger Sara Johansson.
Dessutom ser tidslinjerna helt olika ut, i ett forskningsprojekt kan det ta flera år från start till resultat och då finns en risk för att det företaget som behövde lösa ett problem har gått i konkurs. Även konsulter, affärsrådgivare och främjandesystemet står långt ifrån forskningen, i synnerhet när det handlar om jordbruket.
”Vi behöver ett innovationssystem som ser till att kunskapen kommer i händerna på kreativa, entreprenöriella människor som ser hur idéer kan omsättas till något som slår på en marknad”, säger Sara Johansson.
”Den kunskap och forskning som finns om innovation och innovationsprocesser är i hög grad baserad på information om större företag och företrädesvis företag som finns i större städer. Därmed kan vi också förmoda att innovationssystemen inte är särskilt väl anpassade efter de specifika behov som finns i småföretag, säger Marie Gidlund, verksamhetsledare på Sweden Food Arena.
Hon påpekar att detta inte på något sätt är unikt i Sverige.
”Så här ser det ut i många länder. Man skulle kunna säga att systemet omedvetet riktas mot de stora företagen och bortser från de 95 procent av företagen som har färre än 10 anställda och finns utanför storstäderna. Livsmedelskedjan är en näring med både stora och små företagare som finns i hela landet. Därför behövs det ett nytt modernt innovationssystem, anpassat för alla företag oavsett företagsstorlek, bransch och geografi.”
Hela rapporten kan laddas ner här
