Inför surströmmingspremiären den 19 augusti går Livsmedelsverket ut med information om höga halter av miljögifter i strömming och annan fet Östersjöfisk.
Den strömming som används vid tillverkningen av surströmming är framförallt fiskad i Bottenhavet och Bottenviken, där feta fiskar innehåller höga halter av miljögifter. Inom EU är det förbjudet att sälja fisk som innehåller halter av dioxiner och PCB över gränsvärdet, men fisken får säljas i Sverige under förutsättning att Livsmedelverket bevakar halterna och informerar allmänheten om riskerna.
”Den som gillar surströmming vill säkert passa på att äta den nu, men för barn och unga kan det i så fall vara smart att undvika strömming och andra fiskar med höga dioxinhalter under resten av året”, säger Vendela Roos, toxikolog på Livsmedelsverket.
Miljögifterna dioxin och PCB lagras i kroppen under hela livet och förs över till foster och ammade spädbarn via moderkakan och modersmjölken. Foster och spädbarn är extra känsliga, eftersom de utvecklas.
”En vanlig missuppfattning är att kostråden om miljögifter i fisk bara gäller barn och gravida kvinnor, men de gäller i själva verket också ungdomar och den som vill föda barn i framtiden, eftersom gifterna lagras i kroppen under lång tid”, säger Vendela Roos.
Följande fiskar omfattas av Livsmedelsverkets särskilda kostråd:
•Vildfångad lax och öring fångad i Östersjön, Bottniska viken, Vänern, Vättern och i älvarna.
• Strömming/sill från Östersjön och Bottniska viken.
• Vildfångad sik från Vänern och Vättern.
• Vildfångad röding från Vättern.
Enligt Livsmedelsverket bör den som vill bli gravid i framtiden samt barn, ungdomar, gravida och ammande inte äta dessa fiskar oftare än högst 2-3 gånger per år. Övriga kan äta dem högst en gång i veckan.
