Drygt 1,5 år efter det att utredningen om genomförandet av UTP-direktivet presenterades så har riksdagen antagit den nya UTP-lagen, huvudsakligen i enlighet med regeringens proposition.
När lagen träder i kraft den 1 november 2021 förbjuds ett antal otillbörliga metoder i affärsrelationer inom livsmedelskedjan, till exempel:
- Förbud mot sena betalningar
- Förbud mot sena annulleringar
- Förbud mot ensidigt ändrade villkor
- Obehöriga angrepp på leverantörens företagshemligheter
- Förbud mot kommersiella repressalier
UTP-lagen har sitt ursprung i EU:s UTP-direktiv (Unfair Trading Practices) och lagen är den svenska tillämpningen av direktivet.
Livsmedelsföretagens VD Björn Hellman har företrätt organisationens 800 medlemsföretag i möten med representanter för regeringen, riksdagen och myndigheter. Han konstaterar att frågan om otillbörliga metoder har varit återkommande bland medlemmarna i flera årtionden, och säger att det är en stor lättnad att lagen nu äntligen är på plats.
”UTP-lagen är lika viktig som den är efterlängtad. I alldeles för många år har svenska livsmedelsproducenter tvingats acceptera oskäliga och orättvisa villkor för att få ut sina produkter på marknaden. Nu är det förhoppningsvis slut med det, säger Björn Hellman i ett pressmeddelande från Livsmedelsföretagen.
Målet för Livsmedelsföretagens arbete var att direktivet skulle genomföras i svensk lag utan de undantag från regelverket som direktivet medger, det vill säga att lagen ska vara tillämplig på alla aktörer oavsett storlek samt inte skilja på färskvaror och icke-färskvaror ifråga om betaltid. Det här perspektivet speglades i regeringens utredning och införlivades även i regeringens proposition, berättar Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
”Vår ståndpunkt var egentligen väldigt enkel och självklar; schyst ska vara schyst för alla. Otillbörliga handelsmetoder är lika fel oavsett om de används mot en liten, lokal producent eller mot en global livsmedelsjätte. Den svenska livsmedelsmarknaden är extremt koncentrerad och i förhållande till dagligvaruhandeln är alla leverantörer, små som stora, i underläge. Vi var tydliga med att en förutsättning för att direktivet ska bli verkningsfullt var att det anpassades till svenska förhållanden, och vi är tacksamma att regeringen och riksdagen tog till sig detta”, säger Carl Eckerdal.
Ett undantag som tillkom i propositionen är att köpare med en omsättning under 2 miljoner EUR undantas från lagstiftningen. Konkurrensverket har fått i uppdrag att följa upp hur de nya reglerna tillämpas samt utvärdera hur de nya reglerna eventuellt påverkar konkurrensförhållande i livsmedelskedjan. En första rapport ska lämnas två år efter lagens ikraftträdande och en slutrapport efter fyra år.
I arbetet med UTP-lagen har Livsmedelsföretagen samarbetat med ett antal medlemsföretag och branschorganisationer inom livsmedelskedjan. Enligt Tove Larsson, näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen, var det här en viktig framgångsfaktor i UTP-arbetet.
”Genom vårt samarbete med olika aktörer inom livsmedelskedjan har vi kunnat ge politikerna en heltäckande bild av lagförslaget med inspel både från primärproduktion och förädlingsledet, och inte minst har vi kunnat bidra med konkreta exempel på hur förslaget kommer att påverka företagen”, säger Tove Larsson.
Mer information om UTP-lagen finns här
