Arlas klimatberäkningsprogram är ett av de största klimatinitiativen på mjölkgårdar i världen. Data från klimatberäkningarna, som har genomförts i sju länder och verifierats av externa rådgivare, har samlats i en databas som gör det möjligt att utforma träffsäkra åtgärder.
Klimatavtrycket för mjölk har minskat med 22 procent sedan 1990. Klimatberäkningarna ger Arla möjlighet att fortsätta det arbetet och öka takten ytterligare. Totalt har 7 986 gårdar i sju europeiska länder genomfört en klimatberäkning med Arlas vetenskapligt utvecklade verktyg för att fastställa klimatavtrycket och uppgifterna visar att de är bland de mest klimateffektiva i världen med ett klimatavtryck på 1,15 kilo CO2e per kilo mjölkråvara.
”Vi har gjort en storsatsning på att utveckla och implementera en robust modell för att mäta klimatpåverkan på en mjölkgård. Den unika data som Arlabönderna nu har tagit fram visar tydligt vilka åtgärder som gör att vi kan minska klimatutsläppen under det kommande decenniet. Vi kommer att använda den kunskapen både på gårdarna och dela våra resultat för att bidra till en effektiv omställning för hela branschen. Det finns ett enormt värde i detta för oss alla”, säger Jan Toft Nørgaard, mjölkbonde och Arlas styrelseordförande.
Utifrån analysen av det första årets datainsamling och beräkningar pekar Arla ut fem nyckelområden, där insatser kan minska klimatavtrycket för alla typer av gårdar:
• Foder: åtgärder för att öka mängden mjölk per kilo foder
• Utfodring: bättre balanserad utfodring för att varje ko ska få lagom mängd protein
• Djuromsorg: hälsosamma kor som lever länge ger mer mjölk
• Gödsel: precision i gödselhanteringen för att minska kväveförluster i foderodling
• Markanvändning: förbättrade odlingsmetoder för högre skördar
Hur gårdarna presterar inom dessa fokusområden är de huvudsakliga förklaringarna till skillnader mellan de enskilda gårdarnas klimatavtryck i alla länder. Andra faktorer såsom var gården ligger och vilka markförhållanden man har, hur många kor man har och av vilken ras de är eller om gården är konventionell eller ekologisk är inte avgörande.
”Vi har jobbat med att minska utsläppen under en längre tid. Uppgifterna visar att alla typer av gårdar kan uppnå minskade utsläpp genom individuella åtgärder inom dessa fem områden. Detta hjälper oss att göra avsevärda framsteg, både för att minska vårt koldioxidavtryck och för framtida investeringar på gårdarna för att vi ska kunna nå våra ambitiösa klimatmål”, säger Heléne Gunnarsson, vice ordförande i Arla och mjölkbonde i Tvååker.
Bönderna har lämnat in data utifrån 203 frågor om gårdens kor, foderproduktion, energianvändning, med mera. Uppgifterna har verifierats av en extern klimatrådgivare, som också har hjälpt till att ta fram individuella handlingsplaner för ytterligare utsläppsminskningar baserat på uppgifterna från gårdarna.
”Vi är stolta över hur långt vi har kommit, men vi är fast beslutna att gå mycket längre. För oss är siffran inte ett slutresultat utan ett referensvärde för fortsatta förbättringar. Klimatberäkningarna är ett verktyg för att se vilka våra kommande steg ska bli för att få mer kunskap och transparent mäta våra framsteg framöver”, säger Jan Toft Nørgaard.
När nästa rapporteringsomgång drar igång i juni får Arlabönderna tillgång till ett nytt digitalt verktyg som gör det möjligt för dem att följa sina egna framsteg och jämföra sig med andra Arlagårdar. Det ger möjlighet att lära av dem som presterar bäst inom varje fokusområde. De Arlabönder som har lägst klimatavtryck kan producera ett kilo mjölk med ett koldioxidavtryck på långt under 0,9 kg CO2e.
Lärdomarna kommer att delas inom kooperativet och även presenteras för politiker, forskningspartners och branschintressenter för att öka den gemensamma förståelsen för vad som fungerar och var man ska fokusera finansiering och forskning för att stödja den långsiktiga omställningen på gårdarna.
”Mjölkbönder bidrar till en hållbar utveckling på så många sätt. De producerar ett näringsrikt och prisvärt livsmedel, de bidrar till öppna landskap, biologisk mångfald och arbetstillfällen på landsbygden. De har också en viktig roll i utvecklingen av en cirkulär ekonomi och förnybar energi. De senaste decennierna har klimatutsläppen från mjölkproduktion minskat. Men precis som resten av samhället så måste vi öka takten i att minska växthusgaserna i atmosfären” säger Victoria Ohlsson, hållbarhetsansvarig för Arla Sverige.
Det finns fortfarande aspekter av mjölkproduktionen som ännu inte ännu inkluderas i klimatberäkningsverktyget eftersom det saknas en robust metodik. Ett exempel är kolinlagring, som är en central process för att motverka klimatförändringarna och nå klimatmålen. Här kan mjölkbönderna bidra, inte minst genom sina gräsmarker som kan binda ner kol i sina djupa rötter. Arla ingår i ett samarbete för att ta fram internationellt erkända och globalt antagna riktlinjer för beräkning av kolinlagring i mjölkproduktion. När dessa finns på plats är målet att inkludera effekterna av kolinlagring i klimatberäkningen.
