Under hösten genomfördes en webbenkät på uppdrag av Livsmedelsverket, som vill veta mer om konsumenters inställning till matsvinn. Frågor ställdes om attityd, kännedom och beteende i hemmet, vid inköp i butik, i restaurangmiljö samt till följd av pandemin.
Ett tusental svenskar har svarat på Livsmedelsverkets webbenkät. Majoriteten anser att matsvinn är ett stort miljöproblem som de har ett eget ansvar för. Samtidigt håller de med om att alla aktörer i livsmedelskedjan har ett ansvar och att det är tillsammans som vi kan göra skillnad.
Resultatet visar att de flesta vet att det kastas för mycket mat, men det räcker inte för att minska svinnet. Fler behöver lita på sina sinnen, våga äta matrester som stått fler än några dagar i kylskåpet och förstå skillnaden mellan olika datummärkningar.
Några av resultaten:
• Cirka 4 av 10 har runt 4 grader i kylskåpet. Det är den temperatur som Livsmedelsverket rekommenderar för att kylvaror ska hålla längre.
• 8 av 10 förstår vad bäst före-datum på ett livsmedel innebär. Det betyder att en majoritet vet att det oftast går att äta livsmedel efter passerat datum.
• Endast 3 av 10 förstår innebörden av sista förbrukningsdag. Det är en datummärkning som handlar om säkerhet, livsmedel ska inte ätas efter passerat datum.
• 5 av 10 planerar sina måltider i förväg. Planering av måltider är ett viktigt steg för minskat matsvinn.
Ytterligare frågor där konsumenten kan påverka matsvinnet:
• Matsvinn på restaurang, kring den mat som slängs från tallriken (tallrikssvinn).
• Konsumentens tankar om frukt och grönsaker med lite ”skönhetsfel”.
• Covid 19 och matsvinn i hemmet.
Rapporten är framtagen inom regeringsuppdraget för minskat matsvinn, som Livsmedelsverket har tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket, och resultatet kommer användas för det fortsatta arbetet med att minska matsvinn.
Rapport: Matsvinn i hemmet
