Svinn i primärproduktionen ska följas upp med nya metoder

PUBLICERAD: 11 mars 2021
UPPDATERAD: 21 februari


Sverige blir ett av de första länderna i världen med att följa upp livsmedelsförluster i primärproduktionen på nationell nivå, med de metoder som Jordbruksverket nu har tagit fram.

Metoderna presenteras i Jordbruksverkets nya rapport om matsvinn och förluster tidigt i livsmedelkedjan, från gård och fram till butik, och avser nötkött, griskött, mjölk, fisk, vete, potatis, morötter och jordgubbar.

Rapporten har tagits fram i samarbete med branschen och av forskare på Sveriges lantbruksuniversitet och RISE. Projektet är en del av regeringsuppdrag för minskat matsvinn som genomförs tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket.

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, uppskattar att de globala förlusterna från skörd, slakt och fångst innan produkterna når butik är 14 procent. Nordiska studier har uppskattat att omkring 300 000 ton som var tänkt att bli mat från svenska gårdar inte går vidare i livsmedelskedjan, men det behövs mer specifika undersökningar.

Avbeställningar och högt ställda krav på utseendemässigt fina produkter gör att potatis och grönsaker ibland lämnas i fält, blir foder eller biogas fast de från början var tänkt att bli mat. Studier visar också att nio procent av nötköttet inte går vidare i livsmedelskedjan. Vissa biprodukter skulle också med annan hantering eller innovationer, i högre utsträckning kunna tas tillvara som livsmedel eller bli foder.

”Vi vill se var det finns potential till ökad resursanvändning, och arbetet sker i dialog med branschen och forskare. Mycket av dessa förluster klassas inte som livsmedelsavfall och syns därför inte i avfallsstatistiken som brukar användas för att visa mängden matsvinn”, säger projektledaren Karin Lindow.

Uppföljningen ska ge aktörer i livsmedelskedjan och myndigheter och organisationer underlag till åtgärder samt följa upp matsvinnsmålet i Agenda 2030 och det nya svenska etappmålet inom miljömålssystemet ”En ökad andel av livsmedelsproduktionen ska nå butik och konsument år 2025”.

”Det är en vinst för miljö, klimat och ekonomi, när mer kan bli mat, och det främjar en hållbar och ökande svensk livsmedelsproduktion i enlighet med livsmedelsstrategin. Vi kommer att starta uppföljningen under 2021”, säger Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket.

Jordbruksverkets rapport kan laddas ner här

Läs vidare

Ridderheims byter design på hela sortimentet

Under hösten har Ridderheims inläggningar och plockbrickor fått ny design. Nu övergår även Ridderheims ölkorv till den nya designen.
ridder0

Biofach 2023: Eko-Portalen hittar de ekologiska produkterna

Vem gör vad när det kommer till ekologiska livsmedel i Sverige? Hur man tar reda på det visade Organic Sweden i den svenska paviljongen på Biofach 2023.
Kolbjörnx

Biofach 2023: Tekompaniet är mer än bara produkten

Tekompaniet fanns med i den svenska paviljongen på Biofach 2023. Tyskland är Europas största temarknad och att slå sig in där verkar inte helt enkelt.
Håkan

Plastpåseskatten försvinner vid nyår

Vid nyår försvinner skatten på plastpåsar som infördes år 2020 enligt SD.
plast-skatt-utvaldx

Senaste nytt

Livsmedelskonsumtionen: Mindre mjölk och mer kyckling

Svenskarnas mjölkkonsumtion har mer än halverats sedan 1980. Samtidigt har konsumtionen av fjäderfäkött mer än fyrdubblats
julrecept 3

Fler svenskar vill äta nyttigt på restaurang

Fler svenskar efterfrågar nyttigare restaurangmat men att få är beredda att betala för merkostnaden. Det visar rapporten FOOD-Barometer.
iStock-875478012

Husmanskosten får sin egen dag

Den 26 februari har utsetts till Husmanskostens dag. Initiativtagare är Pontus Frithiof, tillsammans med White Guide och Gastronomiska Akademin
husmans

Svenskarnas intresse för bakning ökar

94 procent av svenskarna bakar minst en gång per år och 67 procent varje månad. Det visar Dr. Oetkers senaste Bakrapport.
dr oetker