Svenska ärtor, bönor och linser kokade och förpackade i Sverige har väsentligt lägre klimatpåverkan än deras importerade motsvarigheter. Men om de svenska baljväxterna transporteras utomlands för förädling försvinner denna klimatvinst.
Trots att baljväxter är klimatsmarta proteinkällor i förhållande till animaliskt protein, står de bara för 1 procent av svenskarnas proteinintag. En stor del importeras dessutom långt från bland annat Kanada, USA, Kina och Turkiet. Det finns heller ingen anläggning för att processa och förpacka baljväxter i tetra i Sverige, utan detta görs istället i Italien.
För att ta reda på vilka alternativ som är mest hållbara, har forskare vid SLU med hjälp av livscykelanalys utvärderat miljöprestanda hos fem svenska baljväxter (gulärt, gråärt, åkerböna, trädgårdsböna och lins) odlade ekologiskt och konventionellt. Studien, som finansierades av Formas, publicerades nyligen i tidskriften Sustainable Production and Consumption. Ärter, lins och trädgårdsböna har sedan jämförts med vanligt förekommande importerade baljväxter i svenska butiker. I jämförelsen ingick även transporter, förpackning och beredning.
Resultaten visade mycket stora skillnader i energianvändning och utsläpp av växthusgaser, vilket framför allt hängde samman med transporterna. Detta gällde särskilt lastbilstransporterna från Italien av ärtor och bönor förpackade i Tetra Recart. Svenskproducerade ärtor som såldes torra och kokades i hemmet hade bara en åttondel så stora klimatutsläpp som importerade baljväxter processade i Italien. Många av de importerade konventionella baljväxterna utmärker sig med hög användning av kemiska bekämpningsmedel. Flera av de länder som Sverige importerar baljväxter från har dock ingen eller bristfällig uppföljning av bekämpningsmedelsanvändningen i specifika grödor. Många importerade baljväxter odlas dessutom i områden där påverkan på den biologiska mångfalden är stor.
”Vi hör ofta att svenskproducerade produkter har bättre miljöprestanda än importerade produkter, och här ville vi undersöka om så är fallet för baljväxterna. Vi fann att klimatpåverkan är väsentligt lägre för de svenska baljväxterna då de kokas och förpackas i Sverige och att svenska baljväxter har mindre negativ påverkan på biologisk mångfald”, säger Pernilla Tidåker, artikelns huvudförfattare.
Höga hektarskördar brukar ofta innebära lägre energianvändning och växthusgasutsläpp. Den här studien visar dock att även låga skördar kan ge mycket låg miljöpåverkan om ärter eller linser samodlas med spannmål. Slutsatsen är att såväl inköpare som konsumenter kan göra skillnad genom sina val.
”Svenska bönor och ärtor är bland det mest klimatsmarta vi kan äta. Speciellt gula och grå ärtor och åkerbönor är något vi borde äta mycket mer av – idag går nästan allt till foder, vilket är en stor förlust energi- och proteinmässigt. Svenskproducerade linser är en annan produkt som faller bättre ut än de importerade i vår jämförelse, säger Pernilla Tidåker.
Trots att baljväxter är värdefulla avbrottsgrödor i spannmålsodling och deras tillskott av biologiskt fixerat kväve innebär viktiga miljövinster, odlas baljväxter idag endast på cirka 2 procent av Sveriges åkerareal.
I artikeln finns rekommendationer för en hållbar produktion och konsumtion av baljväxter, bland annat att minimera användningen av kvävegödsel i odlingen, använda förnybara bränslen, undvika inköp av baljväxter som odlats i områden med stor negativ påverkan på biologisk mångfald samt att köpa torra baljväxter eller baljväxter som kokats och förpackats så nära slutkonsument som möjligt.
Mer information om forskningsprojektet New Legume foods finns här
