Svenska livsmedel är fortsatt säkra, men kontrollen behöver bli mer enhetlig. Det visar rapporten Sveriges livsmedelskontroll 2019.
Varje år sammanställs en rapport över hur kontrollmyndigheterna – Livsmedelsverket, kommunerna och länsstyrelserna – har hanterat livsmedelskontrollen. Rapporten för 2019 visar att det finns goda förutsättningar för att konsumenter ska få säkra livsmedel, det vill säga att livsmedlen är producerade och hanterade på ett acceptabelt sätt, men att det finns förbättringspotential.
Antal kontroller och avvikelser ligger ungefär i linje med året innan, men det finns vissa brister som är mer allvarliga än andra, exempelvis att märkning inte stämmer överens med innehållet och att mjölk och hasselnötter i bageri- och chokladvaror inte står i innehållsförteckningen. Detta skulle kunna innebära en direkt och allvarlig fara för allergiker.
Det finns också förbättringspotential, till exempel när det gäller antalet kontroller i primärproduktionen. Kontrollerna kan också vara olika omfattande och därigenom påverka vilka bedömningar myndigheterna gör. När det gäller leden efter primärproduktionen, som innefattar bland annat matbutiker och restauranger, finns det skillnader i vilka brister som upptäcks och hur kontrollmyndigheterna väljer att agera på dessa. En del myndigheter vidtar åtgärder vid nästan alla avvikelser, medan andra inte vidtar några åtgärder alls.
Livsmedelsverkets tidigare uppföljningar har visat att dricksvattenanläggningar med hög riskklassning inte hade kontrollerats tillräckligt ofta. Under 2019 har detta förbättrats. De dricksvattenanläggningar som ska ha mer kontroll har också fått det.
”Konsumenter kan känna sig trygga med vad de äter och dricker. Men det finns mycket som kan förbättras när det gäller livsmedelskontrollen. Det behövs mer samarbete och utbyte av erfarenheter mellan myndigheter. Där skulle Livsmedelsverket kunna spela en central roll”, säger Helena Storbjörk Windahl, avdelningschef för Livsmedelsverkets kontrolledning.
Här finns hela rapporten
