Att välja portionsförpackat och mindre förpackningar är mer klimatsmart. Det visar en ny studie från CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, där forskarna kartlagt matsvinn hos svenska hushåll. Studien visar också att konsumenters osäkerhet kring datummärkning och hållbarhet hos livsmedel är en stor bidragande faktor till att mat slängs.
”Förpackningar målas ofta upp som en stor miljöbov, men är nödvändiga för att transportera och skydda maten. Vi borde i stället fokusera på att förpacka maten så att mindre mat slängs då matsvinnet har större påverkan på klimatet”, säger Helén Williams, docent i miljö- och energisystem och ansvarig för studien som genomförts av forskare vid Karlstads universitet och forskningsinstitutet RISE.
”Att uppmuntra till mer portionsförpackat, i en tid när många vill ta bort förpackningar helt, är kontroversiellt. Men forskning visar att livsmedel som förpackas bättre, exempelvis i mindre portioner, och kan ätas upp i större utsträckning är bättre för klimatet även om mer förpackningsmaterial används.”
Syftet med studien var att få svar på varför konsumenterna slänger olika typer av livsmedel och vilken roll förpackningen har för det uppkomna matsvinnet. Forskarna har kartlagt matsvinn, ända ner på produktnivå, med hjälp av 37 hushåll i Karlstad och Stockholm som under en veckas tid fick mäta sitt matavfall och föra dagbok samt delta i intervjuer.
Resultatet visade att förpackningens utformning spelar större roll än vad tidigare forskning visat. Det finns många olika faktorer att ta hänsyn till, då olika livsmedel har olika krav på skydd under transport och lagring och på grund av att konsumenters beteenden och prioriteringar kring hantering varierar.
”Utformningen var särskilt viktigt för mejerivaror, kött och fisk, bröd samt matvaror med lång hållbarhet. För mejerivaror orsakade förpackningens utformning nästan 70 procent av det uppkomna svinnet, och för kött- och fiskprodukter 50 procent. Produkter med lång hållbarhet behöver uppmärksammas, då när de öppnas förvandlas till en produkt med kort hållbarhet. Flera hushåll slängde exempelvis såser, tomatprodukter och oliver, då förpackningen innehöll för stor mängd och osäkerheten kring hållbarheten var stor”, säger Helén Williams.
Viktiga förpackningsfunktioner som behöver utvecklas, enligt forskarna, är att minska osäkerheten kring datummärkning och hållbarhet, samt anpassa fler förpackningar till konsumenternas behov så att de inte lockas att köpa mer mat än de hinner äta upp.
”16 procent av maten slängdes för att datumet gått ut eller på grund av osäkerhet kring hållbarhet. 8 procent slängdes för att konsumenten inte kunnat förbruka allt innehåll, då förpackningen var för stor. Dessutom relaterades ytterligare 21 procent av slängd mat till mat som blivit dålig i öppnad förpackning, vilket kan betyda att förpackningen varit för stor. 5 procent av matsvinnet var relaterat till förpackningar som var svåra att tömma, detta gällde främst mejerier”, säger Helén Williams.
”Världens livsmedelsproduktion står i dag för en tredjedel av klimatpåverkan. Att utveckla förpackningar som gör att vi slänger mindre mat är nödvändigt för att vi ska kunna nå de globala klimatmålen och i detta arbete behöver livsmedels- och förpackningsbranschen ta ett större ansvar i att skapa en förståelse för konsumenternas behov och beteende.”
Artikeln ”Avoiding Food Becoming Waste in Households – The role of packaging in consumers’ practices across different food cateogories”, som är publicerad i Journal of Cleaner Production, finns att läsa här.
