Småskaliga livsmedelsföretag behöver akut hjälp

40 procent av Sveriges små- och medelstora livsmedelsproducenter upplever en kraftigt minskad efterfrågan. De kommande veckorna räknar företagen med att korttidspermittera eller säga upp varannan anställd. Ska företagen överleva krävs bland annat statlig ersättning för inkomstbortfall, enligt en ny företagsenkät av branschorganisationen Livsmedelsföretagen.

För att få en tydligare bild av hur coronakrisen har drabbat små och medelstora medlemsföretag genomförde Livsmedelsföretagen en digital enkät den 3-6 april. Totalt medverkade drygt 100 företag med i genomsnitt 10 anställda och en genomsnittlig omsättning på 23 miljoner kronor under 2019, som ger en representativ bild av läget för tusentals småskaliga livsmedelsproducenter i hela landet.

Undersökningen visar att tre fjärdedelar av de mindre livsmedelsföretagen tappade i försäljning under den senaste månaden. Hela 40 procent upplevde ett mycket stort tapp i efterfrågan. Sju av tio företag ser dessutom ingen ljusning den kommande månaden utan räknar med fortsatt minskad efterfrågan. 33 procent av personalen har korttidspermitterats den senaste månaden och sju procent har blivit uppsagd. Eftersom företagen inte ser några större ljusningar i utvecklingen räknar de med att under de kommande fyra veckorna totalt ha korttidspermitterat 40 procent av personalen, sagt upp 12 procent och varslat 8 procent om uppsägning.

”Det är uppenbart att företagen är i snabbt behov av fler och förstärkta statliga stödåtgärder. Det de säger till oss att de behöver för att överleva på kort sikt är kontantersättningar vid stora efterfrågebortfall, att staten tar en större kostnad vid permitteringar och hjälp med att få ner hyreskostnaderna. Utan de här åtgärderna kommer uppskattade livsmedelsproducenter i hela landet att försättas i konkurs och tusentals arbetstillfällen gå förlorade, med största sannolikhet för gott”, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

I undersökningen svarar hälften av företagen att de har ett omedelbart eller stundande behov av att fylla på med likvida medel. Samtidigt undviker företagen helst att öka lånebördan, eftersom en högre skuldsättning belastar verksamheten negativt under flera år framöver. Bankerna är dessutom ovilliga att låna ut pengar till företag som man bedömer riskerar att gå i konkurs inom kort.

”Stödåtgärder som ger effekt om några månader må vara lovvärda, men för våra små- och medelstora medlemsföretag är de tyvärr ofta helt meningslösa. Många kommer att gå i konkurs de kommande veckorna om de inte får hjälp här och nu. Våra politiker gör en hel del bra saker för näringslivet i stort, men jag tror inte riktigt man förstår hur akut situationen är för mindre företag i en så enormt konkurrensutsatt bransch som livsmedelsbranschen. Det är orealistiskt att tro att en vanlig småföretagare kan bygga upp en ekonomisk buffert för en katastrof av den här omfattningen”, säger Carl Eckerdal.

Personalfrånvaron (VAB, sjukdom och/eller karantän) är en annan faktor de mindre företagen brottas med. Sex av tio har under den senaste månaden haft större frånvaro än normalt för årstiden och de räknar dessutom med att den blir ännu större framöver.

Hälften av företagen har även haft störningar i varuflödena av inkommande rå/insatsvaror. Det kan handla om produkter som fastnar i långväga logistikkedjor eller som till följd av produktionsbortfall i andra länder inte går att upphandla. Än så länge upplever dock bara tre procent av företagen stora leveransstörningar, men tio procent räknar med stora leveransstörningar av råvara framöver.