Med ”SM i nedbrytning” gör Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, och SLU RådNu ett gemensamt upprop för betydelsen av friska odlingsjordar. Målet är att rädda friska oersättliga odlingsjordar, eftersom mark inte kan nybildas.
”SM i nedbrytning” pågår från juni till augusti 2020 och riktar sig till lantbrukare, trädgårdsodlare, elever och andra privatpersoner som vill göra ett test av mikrolivet i sin odlingsmark.
Ett enkelt sätt att undersöka hur jordkvaliteten är att kontrollera hur snabbt biologiska material bryts ned. Deltagarna uppmanas därför att gräva ned tvättlappar på två olika platser på sin åkermark eller trädgård för att undersöka hur den svenska odlingsjorden mår. Nedgrävningen ska ske under första veckan i juni och uppgrävningen senast sista veckan i augusti.
”Resultatet är inte det viktiga, utan det här handlar framför allt om att lära sig om sin jord, att gräva i marken och börja prata om jordhälsa”, säger Christina Lundström vid SLU RådNu, (kompetenscentret för rådgivning vid Sveriges lantbruksuniversitet), som är en av initiativtagarna till en rikstäckande jordhälsokonferens i januari.
Varje dag förstörs, bebyggs eller asfalteras stora ytor mark för matproduktion i världen. Sverige har cirka 2,6 miljoner hektar åker och 0,4 miljoner hektar betesmarker, men åkerarealen minskar varje år. Odlingsmark av sämre kvalitet blir ofta skog, medan viktig och bördig jordbruksmark försvinner helt, när det byggs nya vägar, bostads- och industriområden.
”Det alarmerande är att marken i de fallen aldrig mer kan återställas eller odlas”, säger Markus Hoffman, vatten- och markexpert på LRF.
Varje svensk konsumerar i genomsnitt mat från 0,4 hektar åkermark per år. I Sverige odlas motsvarande 0,3 hektar per person, vilket innebär att vi saknar 0,1 hektar mark per person och år. Det tvingar oss till att importera livsmedel, ofta mindre hållbart producerad och med sämre förhållanden för djuren.
Förutom att förse oss med mat, möjliggör åkermarken även kolinlagring som minskar koldioxidutsläpp i luften. Aktivt jord- och skogsbruk är gynnsamt för klimat, biologisk mångfald och vattenflödesutjämning.
