Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för fjärde kvartalet 2019 visar att den positiva tillväxten under årets andra och tredje kvartal fortsatte in i det fjärde.
Index för fjärde kvartalet 2019 landade på 70, där index 50 innebär oförändrad nivå jämfört med motsvarande period året innan.
”Fjärde kvartalet är för det stora flertalet svenska livsmedelsproducenter årets viktigaste och därför var det glädjande att det också bjöd på årets starkaste tillväxt. Svensk livsmedelsindustri har annars ofta motvind på hemmamarknaden. För närvarande förefaller dock svenskproducerat hålla jämna steg med, eller till och med växa något snabbare än importerade alternativ. Den goda försäljningen är särskilt välkommen i ett skede när svenska livsmedelsföretag utkämpar ett trefrontskrig mot allt intensivare konkurrens från våra grannländer, sjunkande produktivitet och snabbt ökande arbetskraftskostnader”, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Även exporten av svenska livsmedel ökade Q4 2019 och slutade på index 57, enligt Livsmedelsföretagens siffror. För helåret 2019 summerar Statistiska centralbyrån (SCB) en värdeökning för livsmedelsexporten på tydliga 10 procent, exkluderat exporten av färsk fisk (i huvudsak re-export från Norge). Sammanlagt uppgick därmed värdet av svensk livsmedelsexport till knappt 59 miljarder kronor under året.
”Vårt mål är att senast 2025 ska den svenska livsmedelsexporten uppgå till 100 miljarder kronor. För att det ska bli verklighet måste tillväxttakten ligga på runt 11 procent per år och nu är vi nästan där. För bara några år sedan exporterade Sverige livsmedel för runt 50 miljarder kronor, så att vi nu börjar närma oss 60 miljarder är oerhört positivt. Den svenska hemmamarknaden är väldigt tuff och för många företag blir exporten en möjlighet att lyfta lönsamheten. Det är därför vi på Livsmedelsföretagen arbetar så intensivt med att få fler företag att ta steget ut på världsmarknaden”, säger Carl Eckerdal.
Sedan 2014 har Livsmedelsföretagen frågat medlemsföretagen vilka konsumenttrender som påverkar företagens verksamhetsvillkor allra mest. Den viktigaste trenden från de senaste tre åren – lokalproducerat – är fortsatt ohotad, vilket för de flesta konsumenter i praktiken är detsamma som svenskproducerat.
”Det är intressant att lokalproducerat legat i topp så länge. Alltsedan det svenska EU-inträdet 1995 har svenska konsumenter ökat sina inköp av importerade alternativ, med benägen hjälp av dagligvaruhandeln. Under de senaste fyra till fem åren har dock pendeln slagit över till svenskproducerat. Man kan ju spekulera i om inte den extrema torkan 2018, med det strålkastarljus som den satte på hela den svenska livsmedelskedjan, bidragit till det starka intresset för svensk mat och dryck. Svenskarna blev helt enkelt ”torka-patrioter” och insåg vilka fantastiska värden det finns i svenska livsmedel”, säger Carl Eckerdal.
På andra plats hamnar ”hälsosamma alternativ” och på tredje ”produkters klimatavtryck”, som fanns med som alternativ för första gången.
”Ingen har kunnat undgå medierapporteringen kring det klimatavtryck den globala livsmedelsproduktionen bidrar med. Konsumenternas medvetenhet har på allvar väckts i frågan och därmed också deras vilja att konsumera ansvarsfullt. Det ställer också nya krav på producenterna att redovisa hela framställningsprocessen från jord till bord. Svenska företag ligger i framkant både när det gäller hållbarhet och transparens, och det svenska sättet att producera livsmedel kommer förhoppningsvis att börja spridas till fler länder”, säger Carl Eckerdal.
Ekologiskt ramlar däremot ner till 11:e plats, från att ha varit den ojämförbart starkaste trenden 2015.
”Att ekologiskt har tappat i styrka kan förmodligen kopplas till lyftet för det vegetariska och lokalproducerade, samt det stora och växande intresset för hållbarhet. De har tagit över som kvalitetsstämplar för många konsumenter. Det är åtminstone vad en majoritet av livsmedelsföretagen tror är orsaken till att de ekologiska alternativen kommer utvecklas svagt även under det kommande året”, säger Carl Eckerdal.
Ladda ner konjunkturbrevet i sin helhet
