Fusk med livsmedel kan ta sig många olika uttryck och förekomma i alla delar av livsmedelskedjan. Upp till 3 procent (motsvarande upp till 9 miljarder kronor per år) av livsmedelsförsäljningen i Sverige kan vara förenad med fusk. Det visar en ny kartläggning från Livsmedelsverket.
”Det är viktigt att komma ihåg att de allra flesta företag inte fuskar. De kan istället själva, och även konsumenter i slutändan, drabbas på olika sätt av fusket. Genom den här kartläggningen hoppas vi att fler företag får en ökad insikt om problemet och vill samarbeta kring frågan”, säger Jan Sjögren, avdelningschef på Livsmedelsverket.
Kartläggningen visar att det finns en mängd olika former av livsmedelsfusk, till exempel att en dyr ingrediens byts ut mot en billig, eller att kött säljs som ”svenskt” men att företaget inte kan visa det vid en spårbarhetskontroll.
Det kan också handla om avsiktlig felmärkning, ompaketering och otillåten import. Att företag låter bli att registrera verksamheten i syfte att undvika kontroll kan också vara en form av fusk.
”Vår erfarenhet är att ju mer fusk vi letar efter, desto mer hittar vi, oavsett område. Därför kan vi inte utgå ifrån att det bara rör sig om vissa delar av livsmedelskedjan”, eller att enbart vissa produktgrupper är drabbade, säger Jan Sjögren.
De finansiella förlusterna av livsmedelsfusket i Sverige är svåra att uppskatta, men det kan röra sig om upp till 9 miljarder kronor, vilket motsvarar 3 procent av Sveriges livsmedelsförsäljning.
”Även om siffran är en grov uppskattning är den värdefull i vårt framtida arbete. Den är något att förhålla sig till, både för oss som myndighet och för branschen”, säger Jan Sjögren.
Eftersom livsmedelsbedrägerier ofta rör sig över landsgränserna och pågår i flera länder samarbetar Livsmedelsverket med myndigheter i andra länder, bland annat inom EU-gemensamma och internationella nätverk. Dessutom har Livsmedelsverket fått i uppdrag av regeringen att utveckla arbetet än mer, exempelvis genom att samarbeta mer med livsmedelsbranschen.
Livsmedelsfusk – eller bedrägerier som det också kan kallas – definieras utifrån fyra olika parametrar:
Handlingen
• är medveten
• vilseleder konsumenter
• innebär överträdelse av livsmedelslagstiftningen
• innebär ekonomisk eller annan finansiell vinning.
Detta är EU-kommissionens operativa definition, och utifrån den agerar myndigheter, både internationellt och i Sverige.
Kartläggningen: Livsmedelsfuskets omfattning och karaktär
