Livsmedelskontrollen genomförs inte alltid där den behövs som mest och det finns stora variationer mellan olika kontrollmyndigheter. Det är två av slutsatserna i Livsmedelsverkets utvärdering av den svenska livsmedelskontrollen 2018.
I utvärderingen framkommer det att kontrollen av primärproduktionen inte har levt upp till lagstiftningens krav på regelbunden kontroll av samtliga produktionsinriktningar. Kontrollen var heller inte tillräckligt riskbaserad. Bristande planering och personalbrist är några förklaringar till detta.
”I leden efter primärproduktionen, som livsmedelsindustri och försäljning, har kontrollen i högre grad varit riskbaserad. Men det finns fortfarande små kommuner, med begränsade resurser, som har svårt att genomföra sitt kontrolluppdrag fullt ut”, säger Helena Storbjörk Windahl, chef på Livsmedelsverkets Kontrolledningsavdelning.
I en intervju i Morgonekot varnar Helena Storbjörk Windahl för att den bristande kontrollen kan leda till fler utbrott av matförgiftningar. Oron gäller till exempel groddar, som har lett till stora utbrott och till och med dödsfall på kontinenten.
Idag arbetar tio personer på heltid med kontroller av primärproduktionen i hela landet, och enligt Helena Storbjörk Windahl skulle antalet behöva fördubblas. Dessutom är nio av tio kontroller föranmälda.
”Då plockar man bort sådant som skulle kunna ge anmärkningar från handläggare som kommer ut på ett besök, säger Helena Storbjörk Windahl till Ekot.
Flera åtgärder har inletts för att komma till rätta med bristerna, bland annat ett samarbetsprojekt mellan Jordbruksverket, Länsstyrelserna och Livsmedelsverket som ska leda till bättre planering av kontrollen. Från och med 2020 kommer det finnas en gemensam flerårig nationell plan för kontrollen av primärproducenter.
Läs hela utvärderingen
