Gårdsfisk tog fram den rökta ålmalen 2016 som ett alternativ till ål på julbordet. Utöver att ålmal är ett hållbart fiskalternativ, sätter Gårdsfisk av kostnaden för en karantäniserad ål för varje såld förpackning av varmrökt Clarias under november och december i syfte att stärka ålbeståndet. Planen är att ålen ska sättas ut i samband med ett öppet hus på gården utanför Tollarp i maj 2019.
Gårdsfisk föder bland annat upp Clarias eller afrikansk ålmal, som är den svenska handelsbeteckningen. Det är en halvfet fisk som röks på ett traditionellt ålrökeri, så kanske är det inte så konstigt att ålreferensen kommer upp.
”Mmm, det smakar som ål! Men inte lika fet! Det är en vanlig kommentar när Gårdsfisk ordnar provsmakningar”, berättar Johan Ljungquist, VD och grundare av Gårdsfisk.
I Sverige sätts det ut yngel av den akut hotade ålen för mer än fem miljoner kronor varje år som en del i den nationella ålförvaltningsplanen, berättar Johan Wagnström, fiskeridirektör med ansvar för ålutsättningarna. Andra delar är att undanröja vandringshinder och minska fisket. Ålyngel köps in från områden i Europa där det fortfarande finns lokala överskott och sätts ut i bland annat Sverige, där de karantäniseras innan utsättning. Att man sprider de lokala överskotten bidrar till högre överlevnad. Ungefär 10-20 procent av de ålar som sätts ut tror man överlever till lekmogen ålder. Gårdsfisk hade hand om den nationella ålkarantänen under 2017.
”Jag bor på ålakusten i Skåne och ålen är en viktig del av kulturarvet här, det gör att vi har haft det med oss från början, att fisken av många också anses lite lik gör kopplingen naturlig. Vi finns för att vi bryr oss om haven. Vår vision är hav i balans. Det finns många sätt att bidra till visionen, vårt bidrag är primärt att producera fisk, så att de vilda bestånden får återhämtning, men kan vi också bidra med att det blir just mer ål i haven igen så gör vi gärna det, säger Johan Ljungqvist.
Afrikansk ålmal, Clarias gariepinus eller catfish på engelska, är en vanlig matfisk globalt, som föds upp i stora delar av världen för att den växer fort, är allätande och tålig. Eftersom den kan andas vid ytan blir den till exempel inte känslig för syrebrist.
”Vi hoppas se den på varje julbord som ett fiskalternativ till både ål som är utrotningshotad och odlad lax som har sina miljöproblem. Det blir en dubbel vinst, vi ”sparar” fisk i haven, äter gott och så ser vi till att det blir mer fisk i kommande utsättning efter det. Vi vill rädda haven en tugga i taget. Den passar på knäckebrödet, med potatisen i sallad, ja som vilken rökt fisk som helst”, säger Johan Ljungquist.
