Kan svenska kulturspannmål bidra till en mer hållbar produktion i jordbruket? Det ska ett fyraårigt forskningsprojekt undersöka med hjälp av 11 miljoner i stöd från forskningsrådet Formas.
Kulturspannmål, som speltvete, svedjereåg och ölandsvete, lytfs ofta fram som mer hållbara och hälsosamma än moderna, förädlade sädesslag. Förädlingen har resulterat i hög avkastning, sjukdomsresistens och lågväxande sädesslag som är enklare att skörda. Den har också tillgodosett brödindustrins krav på textur, volym och hållbarhet, medan hälsoaspekter, smak, miljöpåverkan, mångfald och traditioner har varit mindre centrala.
Kunskapen om kultursorternas näringsinnehåll, hälsoaspekter och lämplighet för brödbakning är fortfarande begränsad. Det vill forskarna nu råda bot på med projektet Kulturspannmålens roll för ekologisk spannmålsproduktion och konsumtion – kan vi lära av historien?
”Det finns en del kunskap om de gamla sorterna, som också odlas lite här och var i småskalig verksamhet, men kunskapen om dessa sorter och deras egenskaper är fragmentarisk och därför behöver vi göra större noggranna studier om detta”, säger projektledaren Karin Gerhardt, forskare vid Centrum för biologisk mångfald, SLU, och tillika bagare.
Man vet redan att äldre kultursorter av spannmål kan odlas på mer varierade jordar på grund av större genetisk variation. Många har ett högt växtsätt, vilket gör att de utvecklar kraftigare rotsystem som klarar långa perioder av torka bättre. Det kraftiga växtsättet gör också att det inte är lika lätt för ogräs att ta sig fram, vilket gör att äldre spannmålstyper lämpar sig för ekologisk odling utan bekämpningsmedel – något som främjar den biologiska mångfalden i landskapet.
Under tre år ska kultursorter och moderna förädlade spannmålssorter av vete och råg jämföras i en ekologisk testodling. Man kommer också att genomföra sensoriska tester och identifiera faktorer som gör bröd av kultursorter attraktiva. Kunskaper från projektet ska även nå ut till allmänheten genom olika aktiviteter, som en blogg, workshops och matfestivaler.
”Ett av målen med den svenska livsmedelsstrategin är att öka andelen producerad och konsumerad mat från ekologisk odling, och då är kulturspannmålen definitivt en väg att gå”, säger Karin Gerhardt.
Mer om projektet Kulturspannmålens roll för ekologisk spannmålsproduktion och konsumtion – kan vi lära av historien? – LÄS HÄR
Medverkande forskare: Karin Gerhardt: Galia Zamaratskaia, institutionen för molekylära vetenskaper, SLU; Roger Andersson, institutionen för molekylära vetenskaper, SLU; Jan Bengtsson, institutionen för ekologi, SLU; Göran Bergkvist, institutionen för växtproduktionsekologi, SLU och Karin Wendin, avdelningen för mat- och måltidsvetenskap, Högskolan Kristianstad.
Övriga aktörer: Eldrimner, föreningarna Allkorn och Wästgötarna, bagarna Caroline Lindö och Sébastien Boudet samt bönder.
Carina Malm
