Arla och McDonald’s inleder ett samarbete för att restaurera naturbetesmarker på fem ekologiska gårdar i Sverige. Genom Arlas hållbarhetsprogram FarmAhead investerar McDonald’s i konkreta åtgärder för biologisk mångfald på gårdsnivå, där marker som vuxit igen åter tas i bruk genom bete. Arbetet följs under fem år av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
På de fem gårdarna ska marker som vuxit igen öppnas upp och åter börja betas. När korna trampar runt, gödslar och äter gräs hålls landskapet öppet för växter, pollinatörer och andra arter. Genom bete kan naturbetesmarker återfå sina naturvärden och fortsätta vara livsmiljöer för många växter och djur.
– Naturbetesmarker är några av våra mest värdefulla miljöer för biologisk mångfald. Genom att restaurera marker som vuxit igen och få tillbaka betande djur kan vi skapa konkreta resultat ute på gårdarna, säger Åse Arnbratt, chef för gårdsnära hållbarhetsfrågor på Arla Sverige.
Projektet genomförs inom ramen för Arlas hållbarhetsprogram FarmAhead, där kunder är med och bidrar till att möjliggöra konkreta åtgärder på gårdsnivå tillsammans med Arlas ägare mjölkbönderna.
För McDonald’s är satsningen en del av arbetet för ett mer hållbart och motståndskraftigt livsmedelssystem. Företaget investerar i den här typen av projekt eftersom omställningen kräver att varje aktör tar ansvar för mer än sitt eget led. Ett långsiktigt livsmedelssystem byggs när alla tar ett gemensamt ansvar och är med och både finansierar och driver åtgärder på gårdsnivå. När fler i kedjan kliver fram på det här sättet går det att skapa verklig förändring.
– Vi vill bidra till att minska vår påverkan och samtidigt stärka de naturvärden som livsmedelsproduktionen är beroende av. För oss är det viktigt att hela livsmedelskedjan är med och tar ansvar för ett mer produktivt, hållbart och motståndskraftigt livsmedelssystem för framtiden, och därför investerar vi tillsammans med våra leverantörer i konkreta åtgärder som går att skala över tid, säger Linda Nordgren, hållbarhetsdirektör på McDonald’s Norden.
Forskarna följer utvecklingen i markerna
För att säkerställa att åtgärderna ger effekt följs arbetet upp tillsammans med SLU. Forskarna ska följa hur växtlighet och artrikedom utvecklas när marker restaureras och åter börjar betas.
För att följa utvecklingen över tid används både flygbilder och återkommande fältinventeringar. På gårdarna läggs permanenta provytor ut där vegetation och växtarter registreras löpande.
– Vi samlar in data genom standardiserade fältinventeringar i permanenta provytor där vegetation och arter registreras över tid. Det gör det möjligt att analysera förändringar i artsammansättning och följa effekterna av restaureringen, säger Anders Glimskär, forskare vid SLU.
Resultaten används för att öka kunskapen om vilka åtgärder som ger störst effekt.
En modell för att skala upp arbetet
Arlas arbete med naturbetesmarker är en del av en långsiktig satsning för att öka omfattningen av naturbetesmarker i Sverige. Som ett led i detta kompletterar Arla det stöd som lantbrukare kan få från Länsstyrelsen för restaurering av naturbetesmarker.
Länsstyrelsens stöd täcker en del av kostnaderna, medan Arla finansierar den återstående delen – vanligtvis cirka 30 procent – så att lantbrukaren får full kostnadstäckning för restaureringsåtgärderna. På så sätt vill Arla sänka trösklarna för att restaurera värdefulla naturbetesmarker och skapa förutsättningar för att fler marker ska kunna skötas och betas över tid.
Hittills har Arlas ägare mjölkbönderna restaurerat omkring 300 hektar naturbetesmark, och ytterligare cirka 200 hektar inväntar godkännande från Länsstyrelsen. Nu växlas arbetet upp ytterligare.
Målet är att restaurera cirka 4 100 hektar naturbetesmark till 2030.
– Vi vet vilka åtgärder som fungerar. Nu handlar det om att skala upp arbetet tillsammans med fler aktörer och skapa större effekt över tid. Projekten är en viktig del av det, säger Åse Arnbratt.
Tillsammans för ett mer hållbart livsmedelssystem
Samarbetet mellan Arla och McDonald’s sker inte bara i Sverige. I Storbritannien samarbetar Arla och McDonald’s kring foderstrategier samt natur och biologisk mångfald, och i Danmark om åtgärder för ökad fodereffektivitet. I båda fallen är utgångspunkten densamma: konkreta åtgärder på gårdsnivå som går att följa upp och skala över tid.
För Arla handlar FarmAhead om att skapa en modell där fler aktörer kan vara med och bidra till den gröna omställningen i lantbruket tillsammans med Arlas ägare mjölkbönderna.
– För att stärka den biologiska mångfalden behöver fler aktörer vara med och investera i åtgärder på gårdsnivå. FarmAhead gör det möjligt att omsätta sådana investeringar i konkreta insatser ute på gårdarna, säger Åse Arnbratt.
