En ny rapport från McKinsey visar att mer än två miljarder ton livsmedel går förlorade eller slängs varje år. Med rätt åtgärder skulle stora mängder mat kunna räddas.
Mellan 33 och 40 procent av världens mat – mer än två miljarder ton – går till spillo varje år. Det rör sig om en kombination av matsvinn och så kallade livsmedelsförluster. Matsvinn syftar på mat som slängs någon gång efter att den nått fram till en handlares lager. Livsmedelsförluster avser mat som går förlorad under eller strax efter skörd samt under lagring, beredning och transport. De båda kategorierna är ungefär lika stora, visar en rapport från McKinsey som tagits fram med expertstöd av Consumer Goods Forum.
”Livsmedelsförluster behöver bli en prioriterad fråga på samma sätt som matsvinn. Det är en tragedi att så mycket mat aldrig blir uppäten samtidigt som hundratals miljoner människor lider av hunger, och det är extra besvärande med tanke på att stora mängder av jordens resurser används helt i onödan”, säger Björn Timelin, expert på livsmedelsbranschen och partner på McKinsey i London.
Produktionen av maten som går förlorad eller slängs tar runt en fjärdedel av jordens färskvattenlager i anspråk. Den står också för runt åtta procent av samtliga växthusgasutsläpp, vilket kan jämföras med flygindustrins runt två procent.
Bland livsmedelsförlusterna är det frukt och grönsaker, sädesslag, rotfrukter och knölgrödor som har störst miljöpåverkan. Såväl produkterna som produktionsprocessen är sårbara, vilket leder till att dessa livsmedel står för 58 procent av koldioxidutsläppen. I jämförelse står kött för endast sex procent av utsläppen.
”I vardagen är svinn av kött det som har störst miljöpåverkan, men innan livsmedlen når handlarnas lager är situationen omvänd. Ett bra exempel är tomater. I utvecklade länder är det bara 59-72 av 100 tomater som når butikernas hyllor, och i utvecklingsländer är siffran 35-58 tomater, säger Björn Timelin.
Rapporten slår fast att en tredjedel av livsmedelsförlusterna utgörs av produktionsöverskott. Ytterligare en tredjedel rör mat som rent estetiskt inte anses möta konsumenters förväntningar. Den sista tredjedelen består av skadade och oätbara livsmedel. Två tredjedelar av förlusterna skulle alltså kunna ätas. Även de livsmedel som skadats skulle kunna komma till användning – exempelvis i form av biobaserat material.
”Vi beräknar att det är möjligt att minska livsmedelsförlusterna med mellan 50 och 70 procent. Det som krävs nu är ansvarstagande, innovativa lösningar och närmare samarbete mellan aktörer i branschen. Att komma till rätta med problemet med livsmedelsförluster är viktigt både för människor och planeten. Det är dessutom lönsamt för affären, säger Björn Timelin.
Rapporten ”Reducing food loss: What grocery retailers and manufacturers can do” finns att läsa i sin helhet här
