Att kunna odla potatis, vete och andra grödor utan klimatpåverkan är visionen för ett nytt forskningsprojekt. Nu startar Orkla och forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp en fältstudie för att undersöka hur biokol framställt av restprodukter kan binda koldioxid i jordbruket.
Orkla har tillsammans med SLU och Linnéuniversitetet startat en forskningsstudie inom ramen för projektet ”Rest till Bäst” för att undersöka hur biokol kan användas inom jordbruket.
Biokol skapas genom en process som kallas pyrolys, där organiskt material, som växtavfall, restprodukter från lantbruket eller avloppsslam, hettas upp i en miljö utan syre. Kvar blir en porös produkt som tar hundratals, eller till och med tusentals år, att brytas ned i marken. Det gör att den fungerar som en kolsänka och bidrar till att minska koldioxidhalterna i atmosfären. Biokolet binder även vatten i marken, vilket minskar risk för skada vid torrperioder, och håller kvar näringsämnen i jorden. På så sätt kan det också begränsa jordens näringsläckage och minska övergödning av sjöar och hav.
Biokol används redan idag för jordförbättring inom trädgårds- och parkförvaltning, rengöring av förorenad mark samt för att skapa kolsänkor, men att använda biokol producerat av avloppsslam i jordbruket är helt nytt i Sverige.
”Visionen är att vi inom 5 till 10 år kan skapa en klimatneutral eller till och med klimatpositiv pommes frites eller inlagd rödbeta. Genom att utnyttja restprodukter kan vi skapa ett cirkulärt flöde där näringsämnen återanvänds och som samtidigt ger klimatnytta och andra miljöfördelar”, säger Lars Lundahl, miljöchef på Orkla Foods Sverige.
Biokol har nu spridits ut på två jordbruk i Skåne innan vårsådden. Det har gjorts på utvalda platser på fälten för att forskarna ska kunna jämföra resultatet.
”Att biokol binder koldioxid är redan klarlagt utan tvekan. Det vi fokuserar på i vår studie är vilken effekt biokolsanvändning skulle få för jordbruket. Vad händer med den jord som har fått biokol och hur fungerar den att odla i? Förutom fältförsöken så kommer vi också att göra krukförsök i växthus för att studera hur biokolet påverkar olika grödor”, säger Helene Larsson Jönsson, forskare vid SLU.
Forskarna kommer också att titta på effekterna på jordmån, behov av gödning och bevattning, avkastning, med mera, hur mycket jordbruksråvarans klimatpåverkan minskar, andra miljöeffekter kopplat till näringsläckage och vattenförbrukning samt kostnadseffekter.
Projektet Rest till Bäst har till syfte att ta fram lösningar för att hantera samhällets organiska restprodukter (park- och trädgårdsavfall, slam, alger och tång) och skapa en efterfrågad nyttoprodukt (biokol), samtidigt som miljö- och klimatpåverkan minimeras och en kolsänka etableras. Rest till Bäst har pågått sedan maj 2017 och befinner sig nu i sitt tredje steg, med fokus på att optimera och skala upp tekniken samt verifiera och sprida de resultat som har erhållits i tidigare steg av projektet. Projektet pågår fram till sommaren 2023 och finansieras delvis av Vinnova. Mer information finns här
