Livsmedelsindustrins restvatten kan bli gödning i algodlingar

PUBLICERAD: 29 mars 2022
UPPDATERAD: 21 februari

Kristoffer Stedt skördar havssallat ur en odling i havet utanför Tjärnö marinlaboratorium. Foto: Sophie Steinhagen

Processvatten från livsmedelsindustrin fungerar utmärkt som gödning i landbaserade algodlingar. Förutom att algerna växer snabbare, mångdubblas deras proteininnehåll. Forskning visar att makroalger, med gödning från processvatten, skulle kunna bli ett alternativ till soja som proteinkälla i framtidens livsmedel.

En vetenskaplig artikel från forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola visar att processvatten från livsmedelsproduktion kan vara utmärkt gödning i algodlingar. Algerna växte över 60 procent snabbare och proteinhalten upp till fyrdubblades vid tillförsel av processvatten.

”Sojabönans proteinhalt är cirka 40 procent. Med hjälp av processvattnet har vi fått upp proteinhalten i algerna till över 30 procent”, säger Kristoffer Stedt, doktorand vid Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.

Det är känt sedan tidigare att alger växer bättre i närheten av fiskodlingar i havet, på grund av näringen i fiskarnas avföring som sprids i vattnet. På liknande sätt är processvatten från livsmedelsindustrier ofta rik på kväve och fosfor.

Forskarna testade fyra olika sorters makroalger och tillsatte processvatten från flera olika livsmedelsproducenter, från sillindustri, laxodling, skaldjursberedare samt en tillverkare av havredryck. En viss mängd processvatten med kontrollerad halt av kväve tillfördes algodlingen. Resultatet analyserades efter 8 dygn.

”Vi tog med havremjölken för att få en helt vegansk odling. Och det visade sig att alla olika sorters processvatten fungerade väl som gödning för algen”, säger Kristoffer Stedt.

Det går åt stora mängder vatten när livsmedel tillverkas och att ta hand om processvattnet är en kostnad för producenterna i dag. Men vattnet kan alltså vändas till en värdefull resurs.

– Vi tänker att man kan ha landbaserade odlingar av alger, som havssallat, i närheten av en sillfabrik till exempel. Algodlingen kan rena stora delar av näringsämnena ur processvattnet. Då kommer vi närmare ett hållbart tänk och företagen får ett ben till att stå på, säger Kristoffer Stedt.

Forskarna hade en oro att algerna skulle ta smak av processvattnet. Alla kanske inte uppskattar sillsmakande havssallat. Men testpaneler märkte inte av någon smakpåverkan från processvattnet på algen.

Framöver kommer Kristoffer Stedt och hans kolleger att fokusera på uppskalning av experimenten med algodling med processvatten från sillindustrin, som visade mycket lovande resultat, och med fokus på arten havssallat.

”Vi behöver göra tester i större volymer, i ett första steg i en kontrollerad miljö. Men vi tror att detta kan vara ett alternativ som proteinkälla i framtidens mat. Det skulle även kunna bli helt cirkulära system om vi använde odlade alger som foder till en laxodling på land, där vi tar hand om processvattnet och göder algodlingen med det”, säger Kristoffer Stedt.

Mellan 2000 och 2018 tredubblades produktionen av makroalger och nådde 32 miljoner producerade ton. Nästan 99 procent produceras i Östasien.

I forskningsprojektet CirkAlg samarbetar forskare från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola för att utveckla processer som kan generera en ny svensk marin proteinkälla på ett resurseffektivt sätt genom såväl odling som förädling av makroalger.

”Förutom att boosta algernas proteininnehåll med processvatten tittar vi på flera sätt att extrahera proteinerna från algerna för att använda i annan mat, på samma sätt som görs med proteinet från sojabönan i dag. Det är dock en utmaning, eftersom proteinet i algerna sitter hårdare bundet än i sojabönorna”, säger Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers och koordinator för CirkAlg.

Information om CirkAlg
Vetenskaplig artikel

Läs vidare

Ridderheims byter design på hela sortimentet

Under hösten har Ridderheims inläggningar och plockbrickor fått ny design. Nu övergår även Ridderheims ölkorv till den nya designen.
ridder0

Biofach 2023: Eko-Portalen hittar de ekologiska produkterna

Vem gör vad när det kommer till ekologiska livsmedel i Sverige? Hur man tar reda på det visade Organic Sweden i den svenska paviljongen på Biofach 2023.
Kolbjörnx

Biofach 2023: Tekompaniet är mer än bara produkten

Tekompaniet fanns med i den svenska paviljongen på Biofach 2023. Tyskland är Europas största temarknad och att slå sig in där verkar inte helt enkelt.
Håkan

Plastpåseskatten försvinner vid nyår

Vid nyår försvinner skatten på plastpåsar som infördes år 2020 enligt SD.
plast-skatt-utvaldx

Senaste nytt

Kött på restaurang måste ursprungsmärkas

Från den 1 mars måste restauranger och storhushåll kunna informera om vilket land köttet på menyn kommer ifrån.
blir-man-sjuk-av-kott-man-holding-menu-34540009

Ostrapporten 2025: Präst är svenskarnas favoritost

Ostrapporten 2025 visar att 95 procent av alla i Sverige äter ost, framför allt till frukost, och favoriten är Prästost.
Ostrapporten_2025 kopiera

Varumärket granini återlanseras på den svenska marknaden

Eckes-Granini återlanserar graninis juice- och fruktdrycker på den svenska marknaden.
Skärmavbild 2025-01-30 kl. 15.55.05

Iceland Foods återgår till plasttråg för packning av köttfärs

Vakuumpackad köttfärs spar mycket material jämfört med packning på plasttråg, men i England har flera av de stora kedjorna börjat återgå till plasttrågen. Konsumenterna uppskattade inte det vakuumpackade.
Iceland