WWF:s uppdaterade Köttguide innehåller flera nyheter. Klimatkriteriet har skärpts och kriterierna för djurvälfärd för kyckling har uppdaterats.
Klimatkriteriet har skärpts från 4 till 3 kilo koldioxidekvivalenter per kilo produkt, vilket innebär att endast vegoproteiner, ägg och klimatcertifierad kyckling från Svenskt Sigill nu får grönt ljus när det gäller klimatpåverkan. Svensk hårdost går från grönt till gult ljus. Som livsmedelsnyheter.se tidigare har rapporterat får all svensk kyckling, med undantag för den Krav-märkta, rött ljus i WWF:s uppdaterade Köttguide, vilket både beror på det skärpta klimatkriteriet och på att kriterierna för djurvälfärd för kyckling har uppdaterats,.
En annan nyhet i WWF Köttguiden 2021 är att konventionellt svenskt nötkött delas upp i två kategorier: kött från djur som går ute och kött från djur som står inne på stall. En fjärdedel av allt nötkött som säljs i butik kommer från djur som inte har gått ute och betat
En marknadsundersökning av U&We visar att bara 1 till 3 procent av allt kött i svenska mataffärer får grönt ljus i Köttguiden. Andelen kött med grönt ljus är störst för nötköttet. En studie från WWF visar att en majoritet av de svenska konsumenterna tycker att det är svårt att hitta de hållbara alternativen i butiker och att den maten är dyr.
”Detta måste det bli ändring på. Inte bara livsmedelskedjor utan även fler svenska restauranger bör erbjuda kött med grönt ljus. På så vis kan man äta mindre men bättre kött. Samtidigt är det positivt att utbudet av vegoprotein ökar i butikerna. Alla behöver ju inte äta enbart vegetariskt, men många behöver äta betydligt mer vego i vardagen”, säger Anna Richert, senior matexpert på WWF.
Hon berättar att en stor mängd nötkött som produceras ekologiskt och på naturbetesmarker inte säljs miljömärkt i butik. Konsumenten får därför inte information om det mervärdet.
”Vi ser en tydlig öppning för mer certifierat naturbeteskött i butikerna och vill att handeln agerar kraftfullt. Men det är också viktigt att fler producenter märker sina produkter som Svenskt Sigill Naturbeteskött och att handeln gör satsningar för att öka utbudet. Det skulle hjälpa konsumenterna att göra bra val i butik och bidra till minskad förlust av biologisk mångfald.”
Nytt för i år är också att WWF har samlat sina konsumentguider Köttguiden, Vegoguiden och Fiskguiden i en gemensam matapp, Matguiden, som ska göra det lättare för användarna att hitta information på ett och samma ställe. Matguiden kan laddas ner på Google Play och Appstore.
Det övergripande målet med WWF Köttguiden är att bidra till hållbara matvanor och en matkonsumtion inom planetens gränser. Guiden granskar produkterna utifrån fem kriterier: biologisk mångfald, klimat, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika. Köttguiden togs initialt fram av Sveriges Lantbruksuniversitet SLU och ingår nu i det EU-finansierade projektet Eat4Change.
Bedömningarna görs enligt trafikljusmodellen:
• Grönt= Ät ibland. Exempel: Krav-märkt kyckling, Svenskt Sigill Naturbeteskött, Svenskt Sigill klimatcertifierad hårdost och svensk konventionell grillost/eldost.
• Gult=Var försiktig. Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd. Exempel: svensk konventionell hårdost, Svenskt Sigill klimatcertifierad kyckling, EU-ekologisk kyckling.
• Rött=Varning. Det finns risk för mycket hög påverkan på planeten – undvik eller ställ högre krav på varor i denna kategori. Exempel: Svensk kyckling, sydamerikanskt nötkött, haloumi.
Läs mer om WWF Köttguiden 2021 här
