En studie vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Stockholm Resilience Centre visar att miljöpåverkan från medelsvenskens direktkonsumtion av livsmedel på per capitanivå överskrider gränserna för växthusgasutsläpp, användning av åkermark, kväve- och fosfortillförsel samt påverkan på biologisk mångfald. Den totala vattenanvändningen från kosten håller sig däremot under den uppsatta gränsen.
Forskarna har utgått från de planetära gränserna för livsmedelssystemet, som har uppskattats på global nivå i den så kallade EAT-Lancet-rapporten, och skalat ner dessa till per capitanivå för världens befolkning. Man har sedan undersökt hur miljöpåverkan från den svenska direktkonsumtionen av mat per person och år förhåller sig till dem.
”Den svenska kostens miljöpåverkan ligger över gränserna för alla undersökta miljöaspekter utom vattenanvändning”, säger Emma Moberg, doktorand vid institutionen för energi och teknik vid SLU, som är huvudförfattare till studien.
”För växthusgasutsläpp, åkermarkanvändning samt kväve- och fosfortillförsel ligger miljöpåverkan två till fyra gånger över de tillåtna gränserna. Särskilt utsatt visade sig dock påverkan på den biologiska mångfalden från livsmedelskonsumtionen vara, där våra nuvarande kostmönster leder till att gränsen överskrids med det sexdubbla.”
Med den metodik som forskarna utgått från fann man att störst påverkan på den biologiska mångfalden orsakas av den livsmedelsproduktion som både tar mycket jordbruksmark i anspråk och som sker på platser med hög artrikedom.
”Det lammkött som vi konsumerar i Sverige och som är importerat från Nya Zeeland leder till en hög risk för att arter utrotas, enligt den metodik som vi utgått från”, säger Emma Moberg.
I jämförelse visade det sig att det nötkött som konsumeras i Sverige, trots sin höga användning av jordbruksmark, leder till betydligt lägre påverkan på den biologiska mångfalden. Detta eftersom majoriteten av produktionen sker i områden i Sverige och norra Europa med relativt låg artrikedom.
”Hade produktionen däremot skett i till exempel Brasilien hade utslaget blivit betydligt högre”, påpekar Emma Moberg.
Störst utslag för växthusgasutsläpp, markanvändning och kvävetillförsel totalt sett hade konsumtionen av kött och mejeriprodukter. Den största påverkan per kilo livsmedel står dock en mängd växtbaserade produkter för, både i fråga om en hög markanvändning men framför allt en hög påverkan på den biologiska mångfalden.
”Vi vet sedan tidigare att konsumtionen av kött och mejeriprodukter behöver begränsas för att vi ska nå både klimat- och miljömål. Men vad vi ser utifrån resultaten i den här studien är att vi också behöver se över vår konsumtion av en del vegetabiliska produkter som kan orsaka stor miljöpåverkan, till exempel kakao, olivolja, kaffe och nötter”, säger Emma Moberg.
I studien undersöktes också hur väl de globala variabler som används i EAT-Lancet-rapporten förhåller sig till det svenska miljömålssystemet.
”Även om EAT-Lancet-rapporten täcker in många aspekter som ingår i det svenska miljömålssystemet, så är fokus på global nivå, och mer finmaskiga indikatorer skulle behövas för att täcka in hållbarhetsaspekter av kosten på en lokal nivå”, säger Emma Moberg.
Ett exempel är övergödning, där EAT-Lancet-rapporten använder en indikator som analyserar tillförsel av nytt reaktivt kväve och fosfor. Medan dessa kan ge en indikation på övergödning tar de inte hänsyn till lokala aspekter, som näringsstatus på kustvatten, dit näringstillförseln sker.
Forskarna fann även att aspekter som försurning och användningen av kemiska bekämpningsmedel, som i dag ingår i det svenska miljömålssystemet, inte tas i beaktande i EAT-Lancets variabler. För att inkludera dessa aspekter i framtida studier av den miljömässiga hållbarheten av den svenska kosten behöver gränser sättas likt de i EAT-Lancet-rapporten. Därtill finns i dagsläget stora luckor för statistiken som ligger till grund för beräkningarna av exempelvis bekämpningsmedelsanvändning. Även vad gäller statistiken för import till Sverige finns utvecklingspotential för att bättra kunna kartlägga produkters ursprungsländer och på så sätt möjliggöra utvärderingen av kosters hållbarhet på lokal nivå.
Studien har genomförts av Emma Moberg, Hanna Karlsson Potter, Amanda Wood, Per-Anders Hansson och Elin Röös.
Länk till artikeln, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Sustainability
Länk till EAT-Lancet-rapporten
