Svensk livsmedelsindustri har styrkor som rättssäkerhet, politisk stabilitet och trendkänsliga konsumenter. De största svagheterna är att vi står utanför euron, höga arbetskraftskostnader och besvärlig myndighetsbyråkrati. Det visar Livsmedelsföretagens senaste Konjunkturbrev, som även redovisar hur det gick för livsmedelsindustrin första kvartalet 2019.
Livsmedelsindustrin är en av de mest konkurrensutsatta industrigrenarna i Sverige, både på hemma- och exportmarknaden. Den svenska marknadsandelen har sjunkit från 80 till 50 procent sedan Sverige gick med i EU. Utöver konkurrensen från de stora EU-ekonomierna tävlar svenska livsmedelsproducenter nu även mot företag från lågkostnadsländer som Polen och de baltiska länderna. Det skriver Livsmedelsföretagen i sitt senaste Konjunkturbrev.
Livsmedelsföretagen har bett sina medlemsföretag att gradera Sveriges internationella position utifrån 13 olika variabler (se tabellen nedan).
De fem största styrkorna:
- Rättssäkerhet (76%)
- Politisk stabilitet (74%)
- Trendkänsliga konsumenter (59%)
- Välutbildad personal (37%)
- Fungerande arbetsmarknad (34%)
De fem största svagheterna:
- Att Sverige står utanför euron (68%)
- Arbetskraftskostnader (63%)
- Sveriges geografiska läge (49%)
- Tillståndsprocesser (40%)
- Regeltillämpning (39%)
”Att vågskålen med svenska styrkor väger tyngre än vågskålen med svenska svagheter är avgörande för att vi ska överleva som industriland. Den nya globala produktionskarta som Sverige är en del av tar inte hänsyn till känslor och nostalgi, utan bygger i huvudsak på rationella överväganden. Skall Sverige tävla om en position som ledande livsmedelsnation kräver det positionsförflyttningar på ett antal centrala områden. Det är alls ingen omöjlighet att vi lyckas, men det kommer att krävas mer vilja, ansträngning och fokus än vad som är fallet idag”, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Av Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev framgår att försäljningen i stort sett har varit oförändrad det första kvartalet, både på hemma- och exportmarknaden. Däremot fortsatte kostnaden för insatsvaror att öka och förra årets sommartorka kommer att fortsätta påverka utbud och kvalitet i minst ett år. Företagen tyngs även av den svaga svenska kronan.
”Sammantaget innebär detta tyvärr att företagens inköpskostnader kommer att fortsätta öka de kommande månaderna. På den positiva sidan kan man se att producenternas kostnadsökningar efter fjolårets torka har börjat nå ut till livsmedelsbutikerna, det vill säga producenterna har börjat få mer betalt för sina produkter. Den vikande lönsamhetsutvecklingen under Q3 och Q4 2018 har till Q1 2019 bytts ut mot en svag ökning i lönsamheten, även om vi fortfarande är långt ifrån en långsiktigt hållbar lönsamhet för industrin som helhet”, säger Carl Eckerdal.
Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2019
