Ny rapport stärker bilden av att svensk mat är klimatsmart 

PUBLICERAD: 1 november 2018
UPPDATERAD: 21 februari


Naturvårdsverkets PRINCE-rapport visar tydligt att svenska konsumenter lätt kan minska sitt klimatfotavtryck genom att välja svenska livsmedel istället för importerade. Den svenska livsmedelsproduktionen, både vad gäller frukt, grönsaker, växtodling och djuruppfödning, påverkar miljö- och klimat i betydligt mindre utsträckning än internationell livsmedelsproduktion.

Naturvårdsverkets PRINCE-rapport stärker bilden av svenskt jordbruk som klimatsmart i en internationell jämförelse.

”Slutsatsen är entydig. Om du vill minska dina klimatfotavtryck ska du välja att äta svensk mat”, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF.

Drygt 60 procent av den svenska matkonsumtionens klimatpåverkan sker genom livsmedel som produceras utomlands. Störst total klimatpåverkan har livsmedel från andra europeiska länder (27 procent), samt från Asien, främst palmolja, (14 procent) och Latinamerika, främst från import av brasilianskt kött, (10 procent).

83 procent av fotavtrycket för användning av antibiotika i djuruppfödning orsakat av svensk matkonsumtion sker utomlands (70 procent i övriga Europa, 13 procent från resten av världen). Endast 13 procent av den totala antibiotikaanvändningen sker i svensk djuruppfödning.

Den utländska användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket är totalt dominerande i produktionen av livsmedel till svenska konsumenter. 75 procent av herbiciderna, 88 procent av fungiciderna och 97 procent av insekticiderna för produktionen av svenskarnas mat används i utländsk jordbruksproduktion.

Frukt och grönsaker producerade utomlands är den produktgrupp som betyder mest för den totala användningen av växtskyddsmedel inom jordbruket.

”Det här är ett viktigt bevis på att det svenska lantbruket har kommit väldigt långt i arbetet med en hållbar matproduktion, som både minskar klimat- och miljöavtryck. Det stärker oss ytterligare när vi levererar våra svensktillverkade livsmedel till konsumenterna”, säger Palle Borgström.

Forskningsprogrammet PRINCE är den mest omfattande och detaljerade beräkningen av den svenska konsumtionens miljöpåverkan som hittills genomförts. Rapporten presenterar nya mätmetoder för den miljöpåverkan som svenskarnas privata och offentliga konsumtion medför samt svenska investeringar både i Sverige och i övriga länder där produkterna tillverkas. Två tredjedelar eller mer av utsläppen från svensk konsumtion av mat, transporter, boende och investeringar i bygg- och anläggningsverksamheter sker utomlands.

Läs mera om PRINCE-rapporten HÄR.

Carina Malm

 

 

Senaste nytt

”Smakresan” ska få skolelever att våga testa nya smaker

Compass Groups skolprojekt Smakresan den 16 maj ska få elever att utforska nya smaker och förbättra sina kostvanor.
Nudelwok_Smakresan

Betala med ett skämt på Max

I en kampanj för de nya dryckerna Fun Drinks introducerar Max Burgers en ny betalmetod – skämtet.
max

Alkoholfria cocktails en växande trend

ISH lanserar alkoholfri Mojito och Spritz på burk, som finns att köpa både i dagligvaruhandeln och på Systembolaget.
CZ7A0948[1]

Fördubblade investeringar i alternativa proteiner

Under 2024 ökade investeringarna i alternativa proteiner med mer än 120 procent, enligt en ny analys från Good Food Institute Europe.
IsmaelB_GFI Europe

Läs vidare

Ridderheims byter design på hela sortimentet

Under hösten har Ridderheims inläggningar och plockbrickor fått ny design. Nu övergår även Ridderheims ölkorv till den nya designen.
ridder0

Biofach 2023: Eko-Portalen hittar de ekologiska produkterna

Vem gör vad när det kommer till ekologiska livsmedel i Sverige? Hur man tar reda på det visade Organic Sweden i den svenska paviljongen på Biofach 2023.
Kolbjörnx

Biofach 2023: Tekompaniet är mer än bara produkten

Tekompaniet fanns med i den svenska paviljongen på Biofach 2023. Tyskland är Europas största temarknad och att slå sig in där verkar inte helt enkelt.
Håkan

Plastpåseskatten försvinner vid nyår

Vid nyår försvinner skatten på plastpåsar som infördes år 2020 enligt SD.
plast-skatt-utvaldx