Ljusare läge för svensk livsmedelsproduktion

PUBLICERAD: 23 maj 2024
UPPDATERAD: 23 maj
Carl Eckerdal är chefekonom på Livsmedelsföretagen. Foto: Cecilia Magnusson

Under årets första kvartal bröt svensk livsmedelsindustri en 18 månader lång period av minskande försäljning och lönsamhet. Kostnaderna fortsatte dock att öka, den svaga kronan får tre av fyra företag att längta efter euron och EMV-expansionen blir en dubbelsmäll för producenterna. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för första kvartalet 2024.

En klar övervikt av Livsmedelsföretagens medlemsföretag upplevde ett starkare försäljningsresultat än vad de hade räknat med under årets första kvartal. Industrin har dock en lång väg kvar till de volymer som rådde innan kostnadskrisen slog till. 84 procent av företagen är fortfarande inte tillbaka på förkrisnivåer avseende lönsamheten.

– Resan tillbaka mot någon slags normalitet för svensk livsmedelsproduktion blir lång. Den låga lönsamheten i industrin kommer att få konsekvenser. Många av våra medlemmar tror att automatiseringen i branschen kommer att påskyndas för att på så sätt pressa produktionskostnaderna och i samband med detta förutspår man även en minskning av personalen. En klar majoritet av företagen tror dessutom på ett ökande antal konkurser de kommande åren, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Kostnadskrisen håller alltså i sig, om än i försvagad form. Företagen rapporterade om kostnadsökningar för inköp av råvara, transporter, energi samt förpackningar och emballage. Kostnadsökningarnas hastighet ligger strax över vad som varit ”normalt” inom branschen de senaste 14 åren och sker dessutom från redan höga kostnadsnivåer.

– Inget hade gjort mig gladare än att kunna säga att produktionskostnaderna börjat vända ned, men tyvärr är vi inte där än. Det alltmer instabila och konfliktpräglade omvärldsläget innebär dessutom att riskerna för ytterligare kostnadsökningar är ständigt närvarande. Det räcker med att ett skepp ställer sig på tvären igen i Suez-kanalen eller att årets skördar drabbas av torka eller skyfall, säger Carl Eckerdal.

Otydliga avgifter kostar företagen miljoner
I mitten av februari trädde nya högre förpackningsavgifter, så kallade REPA-avgifter, i kraft. De hänger samman med ökade EU-krav på producenterna att minska mängden förpackningsmaterial samt öka andelen återvinningsbart material. Dessa avgifter var till stor del oförutsedda och 76 procent av de svenska producenterna har därför räknat fel i sina budgetar avseende förpackningsavgifter för 2024. Det handlar i många fall om prognosmissar på miljontals kronor för enskilda företag.

En besvärlig aspekt av det växande EMV-utbudet i dagligvaruhandeln är undanträngningsmekanismen, det vill säga att leverantörsmärkta produkter trängs undan när EMV-erbjudanden tar alltmer hyllplats. 60 procent av Livsmedelsföretagens medlemsföretag ser ett direkt samband mellan att de får sina produkter avlistade och EMV-alternativens expansion.

– Det är inte förvånande att leverantörerna blir stressade av det snabbt växande EMV-sortimentet. Att producera EMV är oftast en mindre lönsam affär och samtidigt minskar producenternas synlighet gentemot konsumenten. Att en stor del av handelns EMV-erbjudande trots allt är svenskproducerat är självfallet positivt, men de låga priserna på EMV-alternativen bärs till stor del av leverantörerna, säger Carl Eckerdal.

Tre av fyra producenter tror på euron
En alltmer besvärande faktor för landets livsmedelsproducenter är den svenska kronans sjunkande värde. Under hösten 2023 utvecklades kronan på ett gynnsamt sätt för producenterna, men den positiva trenden bröts tvärt under Q1 2024. Kronförsvagningen fortsätter också in i årets andra kvartal.

Cirka 40 procent av företagens produktionskostnader förhåller sig till SEK/EUR och ytterligare cirka 25-30 procent till SEK/USD. Hela 76 procent av medlemsföretagen menar att en svensk euro-anslutning skulle vara fördelaktig för dem ur ett rent företagsperspektiv. Endast 11 procent av företagen menar att ett införande av euron skulle vara till nackdel för deras verksamhet.

– Sveriges beslut att stå utanför euron innebär uppenbarligen en stor kostnad för svenska livsmedelsproducenter och i slutändan också för svenska konsumenter. Givet de senaste årens upphetsade debatt kring matpriserna är det märkligt att euro-frågan inte får större uppmärksamhet från politiskt håll, konstaterar Carl Eckerdal.

Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2024 kan laddas ner här

Läs vidare

Så ska arbetet mot livsmedelsfusk stärkas

Regeringens utredning för att stärka arbetet mot livsmedelsfusk föreslår att en "Fuskenhet" inrättas på Livsmedelsverket .
av4r5856-scaled

Konsumenterna över lag nöjda med svenska matbutiker

Svenska konsumenter är generellt ganska nöjda med sina matbutiker, trots stigande priser.
Woman checking the grocery receipt

Ulrika Palm blir Cloetta Sveriges nya vd

Cloetta Sveriges nya vd Ulrika Palm kommer närmast från rollen som Division Director Nordics för Midsona Sverige AB.
palm

Mindre salt i bröd och charkprodukter

Saltinnehållet i bröd och charkprodukter som köps i butik har minskat betydligt de senaste åren.
Bröd

Senaste nytt

Så ska arbetet mot livsmedelsfusk stärkas

Regeringens utredning för att stärka arbetet mot livsmedelsfusk föreslår att en "Fuskenhet" inrättas på Livsmedelsverket .
av4r5856-scaled

Konsumenterna över lag nöjda med svenska matbutiker

Svenska konsumenter är generellt ganska nöjda med sina matbutiker, trots stigande priser.
Woman checking the grocery receipt

Ulrika Palm blir Cloetta Sveriges nya vd

Cloetta Sveriges nya vd Ulrika Palm kommer närmast från rollen som Division Director Nordics för Midsona Sverige AB.
palm

Mindre salt i bröd och charkprodukter

Saltinnehållet i bröd och charkprodukter som köps i butik har minskat betydligt de senaste åren.
Bröd