Jordbruksverket har samlat in statistik över vilka livsmedel som kommunerna köpte 2023 och nu finns data från 268 av landets kommuner inlästa i SILO-databasen. Det totala varuvärdet för inköpen är 7,8 miljarder kronor och den svenska andelen livsmedel var hög inom flera områden.
SILO står för Statistik Insamling av Livsmedelsinköp till Offentlig sektor. Totalt ingår statistik från 268 av landets 290 kommuner i Jordbruksverkets sammanställning över vilka livsmedel som kommunerna köpte 2023.
Syftet med att samla in livsmedelsstatistiken är att få kunskap om och kunna följa utvecklingen över vilka livsmedel som köps in till offentlig sektor. På nationell nivå finns sedan tidigare ingen öppen statistik som är framtagen på ett transparent sätt.
Med livsmedelsstatistiken som grund går det att följa upp exempelvis folkhälsomål, miljömål och den nationella livsmedelsstrategin. Det blir också enklare att göra olika jämförelser mellan kommuner eller län.
– Insamlingen av kommunernas livsmedelsstatistik är en milstolpe och första steget mot att få fakta att utgå från i diskussionen över vilka livsmedel som köps för skattepengar, säger Eva Sundberg, sakkunnig kring mat och måltidsfrågor vid Jordbruksverket.
Det sammanlagda värdet av inköpta livsmedel i SILO-databasen är 7,8 miljarder kronor. Tio kategorier utgör tillsammans mer än hälften av det totala varuvärdet. De som står för det största varuvärdet är mejerivaror, grönsaker respektive kött och köttprodukter.
Statistiken indikerar att kommunerna lyckas hålla fast vid inköp av svenska livsmedel, trots strama livsmedelsbudgetar och kraftigt ökade livsmedelspriser. Om man jämför med den totala konsumtionen i Sverige, köper kommunerna en större andel svenskt kött, fågel, ägg, mejerivaror och ost.
– Det är glädjande att vi nu kan se att andelen svenska livsmedel är hög inom flera områden. Men det finns fortsatt utrymme för ökning, inte minst för livsmedel som det finns goda förutsättningar att producera i Sverige, exempelvis ost och pasta, säger Eva Sundberg.
I SILO-databasen går det att se andelen miljömärkningar, som ekologiskt, Krav och MSC, samt vilka volymer och vilken förädlingsgrad som efterfrågas på olika råvaror. Olika kommuners inköp och vad de betalar kan jämföras och SILO möjliggör också en bättre matchning mellan utbud och efterfrågan.
I databasen finns även uppgifter om leverantörer och producenter. Närmare 80 procent av det som kommunerna köpte under 2023 levererades till exempel från två grossister till ett varuvärde på cirka 6 miljarder kronor.
– Med SILO-databasen på plats har vi nu tagit ett första steg för att tillgängliggöra statistiken över de offentliga livsmedelsinköpen. Nu jobbar vi vidare med att utveckla och göra justeringar, databasen kommer att uppdateras kontinuerligt. Jag är övertygad om att det arbete som vi påbörjat kommer bidra till fortsatt utveckling inom livsmedelskedjan, säger Eva Sundberg.
Mer information finns i rapporten
