
Årets uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin har fokus på området Konsument och marknad. Genomsnittssvenskens livsmedelskonsumtion kan bli mer hållbar ur flera perspektiv, enligt rapporten.
Ett av Jordbruksverkets uppdrag är att följa och utvärdera livsmedelskedjans utveckling över tid samt följa och utvärdera genomförandet av livsmedelsstrategin. Årets uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin visar utvecklingen 2016-2022.
– Eftersom livsmedelskedjan genomgått stora förändringar sedan den nuvarande livsmedelsstrategin beslutades 2017 ger uppföljningarna mycket viktiga kunskapsunderlag – inte minst till det pågående arbetet med livsmedelsstrategin 2.0, säger Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket.
Enligt rapporten går det inte att dra några slutsatser gällande om utvecklingen i livsmedelskedjan totalt sett går i rätt riktning, när det kommer till lönsamhet, konkurrenskraft eller produktion. Däremot finns det delar av kedjan där utvecklingen går åt rätt håll och delar där den går i motsatt riktning.
Antalet företag i livsmedelsindustrin och restaurangledet har ökat, samtidigt som antalet företag i primärproduktionen har minskat. En anledning till minskningen är den snabba strukturomvandlingen, där andelen små och medelstora företag minskar samtidigt som andelen stora företag växer. Denna utveckling beror till stor del på att företagen söker stordriftsfördelar.
– Lönsamheten i primärproduktionen är en utmaning och utvecklingen har sedan livsmedelsstrategin beslutades präglats av yttre omständigheter. Några exempel är torkan 2018, pandemin 2020, inflationen och de kraftiga prisökningarna generellt de senaste åren, men framför allt de på energi och insatsvaror, säger Elice Fällström, miljöekonomisk utredare och projektledare för arbetet.
Årets rapport fokuserar på det strategiska området Konsument och marknad, där ett av målen är att konsumenter ska ha bättre möjligheter att göra informerade och medvetna val utifrån bland annat hälsa och hållbarhet.
– Ohälsosamma matvanor är en av de ledande riskfaktorerna för ohälsa och tidig död i Sverige och genomsnittssvenskens livsmedelskonsumtion kan bli mer hållbar ur flera perspektiv. Folkhälsans utveckling talar för att åtgärder behövs på flera områden om målet för det strategiska området ska nås, säger Elice Fällström.
För att sårbarheten ska minska i kedjan behöver företagen inom livsmedelskedjan och de ekosystem som kedjan samspelar med vara resilienta, det vill säga rustade för att hantera och anpassa sig utefter oförutsedda händelser och yttre omständigheter.
– Lönsamhet är en förutsättning för att företagen ska kunna hantera akuta kriser och investera i åtgärder som bidrar till minskad sårbarhet, säger Christina Nordin.
Rapportens slutsatser kan sammanfattas i följande fem punkter:
• Produktionsvolymen och den svenska marknadsandelen har ökat för griskött och matfågel. Den svenska marknadsandelen har även ökat för nötkött, men minskat för ost.
• Rörelsemarginalen och avkastningen på eget kapital minskar samtidigt som antalet företag ökar i restaurangledet, vilket tyder på att det finns förväntningar om framtida lönsamhet i ledet.
• Det går inte att dra några slutsatser om huruvida utvecklingen i livsmedelskedjan totalt sett går i rätt riktning när det gäller lönsamhet, konkurrenskraft eller produktion.
• Inga miljömål med särskild relevans för livsmedelsstrategin bedöms vara möjliga att nå till år 2030.
• Ohälsa orsakat av dåliga matvanor är ett växande problem och genomsnittssvenskens livsmedelskonsumtion kan bli mer hållbar ur flera perspektiv.
Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin – Årsrapport 2024 kan laddas ner här