Årets svenska spannmålsskörd ser ut att bli betydligt lägre än normalt, enligt Lantmännens preliminära summering. Den regniga sensommaren har även lett till omfattande kvalitetsproblem.
Lantmännens preliminära summering pekar på att den svenska spannmålsskörden kommer att landa på mellan 4,4-4,5 miljoner ton, vilket är drygt en miljon ton lägre än under ett normalår. Det torra vädret under försommaren hade en negativ påverkan på grödorna. Den långvariga och omfattande nederbörden som följde i juli till september har sedan förvärrat situationen ytterligare och påverkat spannmålens kvalitet mycket negativt.
I vissa regioner kommer uppemot 80 procent av spannmålen att gå till foder eftersom kvaliteten inte uppfyller kraven för att klassas som livsmedel. Det rör sig om såväl vete som inte lämpar sig för produktion av mjöl, för höga proteinhalter och grodda kärnor i maltkorn som utbredda problem med grönskott i ett flertal grödor. De regionala skillnaderna och skillnaderna mellan olika spannmål är dock stora.
– Skörden 2023 är en av de sämsta skördarna vi sett de senaste 30 åren. Vi har haft skördar med låga avkastningar och skördar med kvalitetsproblem, men nu har båda inträffat samtidigt och det påverkar tillgången mycket negativt, säger Per Germundsson, försäljnings- och försörjningschef på Lantmännens spannmålsenhet.
I nuläget är cirka 90 procent av skörden bärgad men vädret har gjort att många lantbrukare är tvungna att förlänga skördeperioden. Därtill har nederbörden i vissa delar av landet varit så omfattande att en del fält inte kan skördas alls. Sammantaget kan skördeutfallet leda till ett behov av att importera kvarnvete.
– Tillgången på svenskt kvarnvete från årets skörd kan till och med konstateras vara lägre än efter den omfattande torkan 2018. Huruvida Sverige, som normalt sett är nettoexportör av spannmål, kommer att behöva importera kvarnvete är för tidigt att säga. Oavsett så kommer skördeutfallet leda till att kvarnarna får en dyrare råvara att arbeta med än vid ett mer normalt utfall, säger Per Germundsson.
Enligt Lantmännens vd och koncernchef Magnus Kagevik krävs stora infrastrukturella investeringar i klimatanpassning för att säkra en ökad svensk spannmåls- och livsmedelsproduktion, bland annat i form av växtförädling och effektiva bevattnings- och dräneringssystem. Enligt uppskattningar från branschen motsvarar investeringsbehovet inom området bevattning och dränering ensamt cirka 50 miljarder.
– Det är en kostnad som lantbruket inte ensamt kommer att kunna bära. Primärproduktionen, industrin och politiken har ett gemensamt ansvar att säkerställa detta – det handlar i slutändan om att skapa förutsättningar för svenskt lantbruk, svensk livsmedelsproduktion och om att stärka den svenska beredskapen, säger Magnus Kagevik.
