Nu får Arlabönder ersättning för klimatåtgärder

PUBLICERAD: 14 augusti 2023
UPPDATERAD: 17 augusti
Foto: Arla

Från och med den 14 augusti betalar Arla ett högre mjölkpris till de bönder som gör mest för att minska sitt klimat- och miljöavtryck. Bönderna har genomfört fler åtgärder än väntat och baserat på nuvarande nivå kommer Arla att betala ut 2,2 miljarder euro fram till 2030 för hållbarhetsarbetet på gårdarna.

Förra året introducerade Arla en ny hållbarhetsersättning med målet att minska mjölkgårdarnas klimatutsläpp med 30 procent till 2030 samt främja biologisk mångfald. 500 miljoner euro per år öronmärktes till detta poängsystem som bygger på data från varje enskild gård, på områden som foder- och proteineffektivitet, gödselanvändning, biologisk mångfald, kolinlagring och användning av förnybar el. De områden som har störst potential att minska klimatutsläppen ger flest poäng.

Baserat på den första utbetalningens storlek används nu 300 miljoner euro per år. Det innebär att Arla kommer att betala ut minst 2,2 miljarder euro fram till slutet av 2030. Detta belopp förväntas dock öka i takt med att bönderna genomför ännu fler gröna åtgärder på gårdarna.

– Det är ett stort, konkret och faktiskt historiskt steg Arla tar i dag för vår klimatomställning. Jag hoppas och tror att ersättningen kan påskynda övergången till en ännu mer hållbar mjölkproduktion. Tidigare har Arlabönderna fått betalt för kvaliteten på mjölken och innehållet i form av fett och protein. Men från och med i dag kommer mjölkpriset också att bero på vilka hållbarhetsåtgärder som görs på gården. Det är ett viktigt steg för både Arla och samhället, säger Cecilia Kocken, vd för Arla Sverige.

När Arla lanserade hållbarhetsersättningen förra året förväntade sig mejerikooperativet att bönderna skulle uppnå i genomsnitt 39 poäng av 80 möjliga i det nya poängsystemet. Den första inventeringen visar dock att en genomsnittlig gård har uppnått 48 poäng.

Det innebär att Arla betalar ut i genomsnitt 1,44 eurocent per kilo mjölk genom hållbarhetsersättningen, plus ytterligare 1 eurocent per kilo mjölk för att skicka in de klimatberäkningsdata som krävs för att ta del av ersättningen. För en genomsnittlig Arlagård med en årlig mjölkproduktion på 1,6 miljoner kilo blir det cirka 40 000 euro om året.

– Jag är stolt över att vårt kooperativ är med och driver utvecklingen och står bakom att det är dags att stödja hållbarhetsförbättringar ekonomiskt, trots hög inflation och oroliga tider i omvärlden, säger Inger-Lise Sjöström, mjölkbonde i Östergötland och styrelseledamot i Arla.

Storleken på det månatliga tillägget till gårdarna kan uppdateras varje kvartal och det totala årliga beloppet är beroende av nivån i hållbarhetsarbetet på respektive gård samt den totala mjölkmängden inom Arla.

Så fungerar Arlas modell för hållbarhetsersättning:

  • Arlabönderna tjänar poäng baserat på sitt klimat- och miljöarbete. För varje poäng får de 0,03 eurocent per kilo mjölk utöver den eurocent som de redan har rätt till när de lämnar in sin klimatberäkning. Mjölkpriset är därmed beroende av klimat- och miljöarbetet på gårdarna.
  • I nuläget finns 80 poäng som motsvarar 2,4 eurocent per kilo mjölk. Men i takt med forskning och utveckling kommer 100 poäng att vara tillgängliga och ge max 3 eurocent på mjölkpriset.
  • Tillägget betalas ut månadsvis och kan uppdateras varje kvartal. Den första utbetalningen sker den 14 augusti 2023 och baseras på dokumentation fram till den 30 juni 2023. Framöver kan bönderna kontinuerligt registrera nya uppgifter som kan kvalificera dem för fler poäng under följande kvartal. Varje år, efter den årliga klimatberäkningen, kommer de nya uppgifterna härifrån också att ingå i en uppdaterad poängberäkning.
  • Baserat på registrerade uppgifter är den genomsnittliga första utbetalningen för 48 poäng, vilket motsvarar 1,44 eurocent plus 1 eurocent för att lämna in klimatberäkningen. För en genomsnittlig Arlabonde med en årlig produktion på cirka 1,6 miljoner kilo mjölk blir det nästan 40 000 euro om året.
  • Arla ägs av 2 100 mjölkbönder i Sverige och totalt cirka 8 500 bönder i sju nordeuropeiska länder. Alla pengar som Arla tjänar går tillbaka till bönderna, antingen som direkt betalning för mjölken eller som långsiktiga investeringar för att säkra mejeriproduktionen. Till att börja med kommer pengarna till hållbarhetsersättningen från en omfördelning av mjölkpriset mellan bönderna. Men på sikt är målet att kunder och konsumenter ska vara villiga att betala mer för mejeriprodukter som driver en hållbar utveckling. Ersättningen är en viktig signal till marknad och politiker att lantbrukets klimatomställning inte är gratis.

Läs vidare

Kött på restaurang måste ursprungsmärkas

Från den 1 mars måste restauranger och storhushåll kunna informera om vilket land köttet på menyn kommer ifrån.
blir-man-sjuk-av-kott-man-holding-menu-34540009

Ostrapporten 2025: Präst är svenskarnas favoritost

Ostrapporten 2025 visar att 95 procent av alla i Sverige äter ost, framför allt till frukost, och favoriten är Prästost.
Ostrapporten_2025 kopiera

Taylors & Jones får ny ägare

Livsmedelsgruppen Evanoff Group har sålt varumärket Taylors & Jones till charkföretaget Bergslags Delikatesser i Lindesberg AB.
MA_PRM

Vinnarna på FFCR Stockholm 2025

På FFCR Stockholm 2025 utsågs de mest banbrytande lösningarna inom livsmedel, hållbarhet och teknik.
screenshot_12

Senaste nytt

Kött på restaurang måste ursprungsmärkas

Från den 1 mars måste restauranger och storhushåll kunna informera om vilket land köttet på menyn kommer ifrån.
blir-man-sjuk-av-kott-man-holding-menu-34540009

Ostrapporten 2025: Präst är svenskarnas favoritost

Ostrapporten 2025 visar att 95 procent av alla i Sverige äter ost, framför allt till frukost, och favoriten är Prästost.
Ostrapporten_2025 kopiera

Varumärket granini återlanseras på den svenska marknaden

Eckes-Granini återlanserar graninis juice- och fruktdrycker på den svenska marknaden.
Skärmavbild 2025-01-30 kl. 15.55.05

Iceland Foods återgår till plasttråg för packning av köttfärs

Vakuumpackad köttfärs spar mycket material jämfört med packning på plasttråg, men i England har flera av de stora kedjorna börjat återgå till plasttrågen. Konsumenterna uppskattade inte det vakuumpackade.
Iceland