Många har sämre koll på märkning än vad de tror

Foto: Carina Malm
PUBLICERAD: 9 maj 2023
UPPDATERAD: 17 maj
Livsmedelsverkets undersökning visar att det råder stor förvirring när det gäller olika vegobegrepp, som lakto-ovo-vegetarisk. Foto: Carina Malm

Livsmedelsverket har undersökt hur väl konsumenterna förstår olika typer av livsmedelsinformation. De flesta än nöjda med märkningen, trots att de inte alltid förstår vad den betyder, det gäller framför allt olika vegobegrepp.

På det stora hela upplever de som har deltagit i undersökningen att de får den information de behöver för att kunna jämföra produkter och förstå innehållet för att sedan kunna ta välgrundade beslut. De viktigaste märkningarna är bäst före-datum och sista förbrukningsdag, ingrediensförteckning, ursprungsmärkning samt vilka tillsatser maten innehåller.

Många upplever dock att de har bättre förståelse av märkningen är de verkligen har. Det är till exempel få i undersökningen som vet vad livsmedlets beteckning innebär eller hur allergenmärkning och ursprungsmärkning ska tolkas. Det råder även stor förvirring när det gäller olika vegobegrepp, som vegetarisk, vegansk, vego, växtbaserad, lakto-vegetarisk eller lakto-ovo-vegetarisk. Nästan samtliga begrepp är otydliga för konsumenterna och många har särskilt svårt att förstå vad lakto-vegetarisk och lakto-ovo-vegetarisk betyder.

Många säger att de ofta tittar efter ursprungsmärkning, särskilt när de ska köpa produkter som de inte har köpt innan. De önskar också få information om ursprunget för en rad produkter där det idag inte finns något krav på ursprungsmärkning. Kunskapen är dock mycket låg om vad exempelvis ursprungsmärkningen på bacon eller kyckling egentligen innebär. Få deltagare i undersökningen känner till vilka moment som minst måste ha skett i Sverige för att en vara ska få märkas med ”ursprung Sverige”.

– Förståelsen av märkningen har inte blivit bättre på de nästan tio år som har gått sedan förra undersökningen. Det betyder att myndigheter och företag behöver jobba för att märkningen ska bli lättare att förstå, säger Karin Cerenius, chef för Kontrollstödsavdelningen på Livsmedelsverket

Undersökningen är en uppföljning på en undersökning från 2014 och har genomförts med fokusgrupper, enkäter och djupintervjuer. Den nya undersökningen visar i stort samma resultat som den tidigare.

Läs hela undersökningen här (pdf)

Läs vidare

Livsmedelskonsumtionen: Mindre mjölk och mer kyckling

Svenskarnas mjölkkonsumtion har mer än halverats sedan 1980. Samtidigt har konsumtionen av fjäderfäkött mer än fyrdubblats
julrecept 3

Fler svenskar vill äta nyttigt på restaurang

Fler svenskar efterfrågar nyttigare restaurangmat men att få är beredda att betala för merkostnaden. Det visar rapporten FOOD-Barometer.
iStock-875478012

Husmanskosten får sin egen dag

Den 26 februari har utsetts till Husmanskostens dag. Initiativtagare är Pontus Frithiof, tillsammans med White Guide och Gastronomiska Akademin
husmans

Svenskarnas intresse för bakning ökar

94 procent av svenskarna bakar minst en gång per år och 67 procent varje månad. Det visar Dr. Oetkers senaste Bakrapport.
dr oetker

Senaste nytt

Livsmedelskonsumtionen: Mindre mjölk och mer kyckling

Svenskarnas mjölkkonsumtion har mer än halverats sedan 1980. Samtidigt har konsumtionen av fjäderfäkött mer än fyrdubblats
julrecept 3

Fler svenskar vill äta nyttigt på restaurang

Fler svenskar efterfrågar nyttigare restaurangmat men att få är beredda att betala för merkostnaden. Det visar rapporten FOOD-Barometer.
iStock-875478012

Husmanskosten får sin egen dag

Den 26 februari har utsetts till Husmanskostens dag. Initiativtagare är Pontus Frithiof, tillsammans med White Guide och Gastronomiska Akademin
husmans

Svenskarnas intresse för bakning ökar

94 procent av svenskarna bakar minst en gång per år och 67 procent varje månad. Det visar Dr. Oetkers senaste Bakrapport.
dr oetker