Fossilfritt blir ett allt vanligare begrepp på matförpackningar, men vad betyder det egentligen? För att minska risken för att olika aktörer sätter olika definitioner eller gränser för vad som menas med ”fossilfritt” startas nu ett samarbetsprojekt med svenska aktörer inom livsmedel, miljö och lantbruk.
Det saknas idag en gemensam definition av vad fossilfritt innebär inom livsmedelskedjan. Ibland avses själva processledet, till exempel att fabriken är fossilfri, och i andra fall menas att inga fossilfria bränslen har använts under något steg i produktionen. Samtidigt skärps kraven på att olika hållbarhetspåståenden ska kunna motiveras, förklaras och styrkas.
Syftet med projektet är därför att bidra till en praktisk omställning och skapa kommunicerbara mervärden som bidrar till en snabbare uppskalning av en fossilfri livsmedelskedja.
Projektet ska bland annat titta på vilka viktiga avgränsningar som behövs för att fossilfrihet ska betyda samma sak för alla företag. Områden som ska diskuteras i projektet är till exempel hur produktionen av insatsvaror ser ut, vilka transporter som bör ingå och hur man ska se på återvunna förpackningar.
”Det förväntade resultatet av projektet är en gemensam, brett förankrad och accepterad definition av begreppet fossilfritt inom livsmedelskedjan. Till att börja med kommer arbetet att fokusera på några utvalda produktionsgrenar, som spannmål, nötkött, mjölk och öl”, säger Ann-Louise Ingvarson, VD på Sigill Kvalitetssystem.
Projektet ska engagera hela livsmedelskedjan för att säkerställa en bred förankring av arbetet. En arbetsgrupp bestående av Arla, HKScan, Lantmännen, Spendrups och Svenskt Sigill/Sigill Kvalitetssystem kommer under våren att arbeta fram underlag till en rådgivande styrgrupp.
Styrgruppen består av:
• KRAV
• Lantbrukarnas Riksförbund, LRF
• Livsmedelsföretagen
• Naturskyddsföreningen
• Research Institutes of Sweden, RISE
• Svensk Dagligvaruhandel
• Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU
Sigill Kvalitetssystem som äger Svenskt Sigill har tidigare tagit initiativ till att skapa en nordisk definition för konceptet regenerativt lantbruk. Det breda samarbetsprojektet med representanter från Sverige, Finland och Norge pågår och resultat kommer att presenteras under våren. Därifrån föddes idén om att det finns fler påståenden inom hållbarhetsområdet där tydligare definitioner kan leda till ökad hållbarhet, större effekter inom miljöområdet och bättre förutsättningar att lyckas i både kommunikation och hållbarhetsarbete.
