Nya beräkningar visar att män i Sverige i snitt får i sig 9-12 gram salt per dag och kvinnor i snitt 7-10 gram per dag. Detta är betydligt högre än målet, som är att komma ner till 6 gram om dagen. Det visar Livsmedelsverkets analys av befintliga data.
Livsmedelsverket har ett uppdrag från regeringen att undersöka och skapa förutsättningar för en överenskommelse i livsmedelsbranschen om att sänka salt- och sockerhalten i livsmedel.
”För att kunna sätta mål för saltsänkning och sedan följa upp de insatser som görs behövs kunskap om hur högt saltintaget är i befolkningen. Livsmedelsverket har därför analyserat befintliga data och utifrån det uppskattat saltintaget”, säger Josefin Edwall Löfvenborg, som har gjort sammanställningen.
Underlaget baseras på Livsmedelsverkets rikstäckande matvaneundersökningar Riksmaten vuxna 2010-11 och Riksmaten ungdom 2016-17, där närmare 1 800 vuxna och drygt 3 000 ungdomar rapporterat vad de har ätit och druckit. För ett mindre antal deltagare finns även data för natriumutsöndring i urin. Från det kan det totala intaget av salt (natriumklorid) skattas. Underlaget har kompletterats med urinprovsdata insamlade mellan 2014 och 2018 från närmare 11 000 kvinnor och män i åldern 50-65 år inom kohorten The Swedish Cardiopulmonary Bioimage Study (SCAPIS).
Sammanställningen visar att intaget av salt är högt bland både vuxna och ungdomar. Det genomsnittliga saltintaget skattas till 7-10 gram per dag för kvinnor och 9-12 gram per dag för män. Skillnaden i saltintag mellan kvinnor och män beror delvis på att män ofta har ett högre totalt energiintag och därmed får i sig mer salt.
För ungdomar i årskurs 5 och 8 samt årskurs 2 på gymnasiet uppskattas saltintaget vara 6-8 gram per dag för tjejer och 7-11 gram per dag för killar. Högst är intaget bland killar på gymnasiet med ett genomsnittligt intag på 11 gram per dag. I den här åldersgruppen har killarna ett högre saltintag än tjejerna, även när man tar hänsyn till skillnader i totalt energiintag.
Enligt Riksmaten-undersökningarna är kött- och korvprodukter samt bröd stora saltkällor. Bland ungdomar är även pastarätter en betydande källa till salt. Även Livsmedelsverkets senaste så kallade matkorgsundersökning från 2015 visade att kött, särskilt charkprodukter, och spannmålsprodukter var de största källorna till salt på befolkningsnivå.
För att kunna följa upp och utvärdera effekterna av ett saltminskningsprogram behövs framöver en tydligare baslinjemätning och resurser för att på ett tillförlitligt sätt monitorera förändringar i befolkningens saltintag.
Ett högt saltintag kan bland annat leda till högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdom. Skattningar visar att var femte hjärtinfarkt och vart tionde strokefall i Sverige orsakas av för mycket salt. Det pågår därför satsningar i Sverige för att minska befolkningens saltintag.
Rapporten ”Hur mycket salt äter vi i Sverige?” kan laddas ner här
